Umgängesfrågor

Med yngsta dottern antar jag du menar ettåring. Det hade säkert varit lättare om pappan till detta barn hade haft större umgänge tidigare. Jag vet ju inte anledningen att han inte har henne mer men om han kan så skulle jag nog låta henne vara mer med pappan så hon kan knyta an ordentligt till honom. Kanske att ni kan vara ihop alla tre nåra timmar. Sen är det väl bättre att hon stannar över natten än att du ska hämta på kvällen. Det låter opraktiskt.

Förstår att du oroar dig, men en 1-åring kan vara orolig och mammig oavsett om föräldrarna bor ihop eller inte. De växer, lär sig mer om sig själv och omvärlden, och då är det naturligt för alla 1-åringar (2-åringar, 3-åringar) att bli oroliga.

Har du en bra relation med pappan? Kan ni prata om saken på ett konstruktivt sätt? Ett barn mår bra av att ha båda sina föräldrar aktiva i sitt liv (under normala förutsättningar). På sikt tror jag hon kommer må bra om hon får vara hos sin far varannan helg, i några dagar, inte bara över natten.
Umgänget ska i den mån det går vara smidigt för alla. Främst för barnet, men även för föräldrarna. Så om det inte är rent praktiskt krångligt, låt henne sova över en vardag som "Mi" ovan skrev. Kan pappan kanske hämta på dagis när hon börjar där? 

Men som sagt, kan du prata med pappan? Sträva för ett bra samarbete, det kommer ni vinna på i längden.

Det är väl för lite om något. Så i stället för att tänka i banor av att minska umgänget så bör ni försöka utöka det. Finns det inga fler dagar/kvällar som han kan träffa henne?

När de är så små skall det inte gå för långt mellan umgängena. Varannan helg är lång tid för en så liten, jag tror det skulle fungera bättre om han träffade henne oftare, inte nödvändigtvis övernattning men att de sågs åtminstone 2 gånger i veckan.