När man läser här skriver många " bli särbo" när något inte funkar tex i relationen mellan bonusförälder och bonusbarn.
Men det jag undrar är hur många här har verkligen erfarenhet av att gå från sambo till särbo?
Och hur fungerar relationen med särbo och dennes barn efter att ni flyttat isär?
Eller är det bara ett råd som ges helt gripet ur luften?
Intressant fråga. De flesta som ger rådet har bara gripit ur luften skulle jag säga, vilket är tråkigt för oftast vill man väl diskutera ett problem för att kunna fortsätta att leva under samma tak. Men jag hoppas du får svar från någon som vet.
Jag har fått det där med särbo slängt på mig en gång utav en signatur som redan hade slängt ut det där åt höger och vänster till andra tidigare.
jag tycker det kan vara en vettig väg att gå om det inte fungerar att bo under samma tax med olika barn, åldrar, förväntningar osv. Ofta verkar problem uppstå när de vuxna inte har kommunicerat ordentligt hur det ska fungera i det gemensamma hemmet utan flyttar ihop, lever på kärleken och tror allt ska vara rosenrött. Då kan det ibland funka bättre att vara särbo, men det kan också bli en risk att man glider ifrån varann. Oavsett, om man väljer att vara särbo igen, får man ju även här diskutera noga var man står, vad målet är och även prata med alla inblandade barn.
Har några bekanta som valt särbolösningen då det har barn se tidigare. De ser problemen och riskerna med gemensamt hushåll och väljer att inte blir sammanboende. Under barnfria perioder bor de ihop.
Jag har en nära släkting som valde att gå från sambo till särbo då deras barn inte fungerade sådär jättebra ihop när dom väl bodde undrar samma tak... Nu funkar det däremot jättebra dom gånger de träffas
Intressant fråga. De flesta som ger rådet har bara gripit ur luften skulle jag säga, vilket är tråkigt för oftast vill man väl diskutera ett problem för att kunna fortsätta att leva under samma tak. Men jag hoppas du får svar från någon som vet.
Jag har fått det där med särbo slängt på mig en gång utav en signatur som redan hade slängt ut det där åt höger och vänster till andra tidigare.
Jag känner inga som har gått från sambo till särbo, däremot flera som valt att förbli särbo pga att de inte vill bli för involverade i bonusbarn. Klokt beslut tycker jag, särbolivet är underskattat. Självklart ska man flytta ihop om båda vill det, men då ska man tänka igenom noga vad det innebär, diskutera igenom sina förväntningar mm.
Jag vet par som varit särbo tills barnen blivit vuxna och sen flyttat ihop. Helt okej tycker jag och funkar ju jättebra om man inte vill ha gemensamma barn.
Jag kan tycka att kommentaren flytta kommer väldigt lätt i trådar här.
Tänk om någon gett mig det rådet när ena bonus betedde sig illa under två år pga olika saker i tonåren... Men att efter 7 år och gemensamma barn bara flytta, för att det blir jobbigt funkar ju inte. Bättre att försöka lösa saker och leva ut stormarna...
Tänk om folk sagt till kärnfamiljen att dela på sig för att det kommer en tuff tonårsperiod tex.