Styvmamma snokar!

Hejsan!

Jag är en 16-årig tjej som bor varannan vecka mamma och varannan vecka hos pappa. Jag har endast ett problem när det gäller dethär. Min bonusmamma. Hon är vidrig!! Varje vecka jag är där känner jag mig kränkt. Hon pratar illa om mig till min pappa när hon tror att jag inte hör. Hon snokar i mitt rum och kollar lådor och garderob. Jag är 16, det finns saker i mitt rum som jag inte vill att hon/min pappa hittar. Om hon tappar bort något min pappa äger så skyller hon på mig och han tror på henne. HATAR KVINNAN

Jag har gett min pappa ett ultimatum. Antingen drar jag eller så drar hon. Han tar det inte allvarligt.

Så vad ska jag göra? Mår psykisk dåligt pga henne!!!!! Vet inte vem jag ska vända mig till

Förklara för din pappa exakt hur du känner och varför. Gör det på ett lugnt sätt. Det är INTE ok att hon rotar bland dina saker!

Jag har gjort det. Sen säger pappa till henne vad jag har sagt då börjar hon skrika/säga jävliga saker om mig. Är just nu hos mamma, funderar på att säga att jag inte kommer tillbaka om hon är kvar

Jag har gjort det. Sen säger pappa till henne vad jag har sagt då börjar hon skrika/säga jävliga saker om mig. Är just nu hos mamma, funderar på att säga att jag inte kommer tillbaka om hon är kvar

Jag har gjort det. Sen säger pappa till henne vad jag har sagt då börjar hon skrika/säga jävliga saker om mig. Är just nu hos mamma, funderar på att säga att jag inte kommer tillbaka om hon är kvar

Ja det här kanske låter hårt, men om ett par år är du myndig och kanske bor helt själv. Så jag tycker att om det inte blir bättre, efter att du försökt prata lugnt och sansat och kanske bett mamma medla, så flytta. Du är snart vuxen och du kan ha en nära relation till din pappa utan att bo ihop. Du kan åka dit över dagen, komma över på middag, träffa honom ute på stan, snacka över telefon osv.

Med det sagt så tycker jag ändå att det är fel av henne att göra som hon gör. Men jag tror du hade mått bättre av att slippa bo där.

Han säger såklart emot, han är ganska hård på de sättet. MEN hon slutar aldrig! Det är på den nivån att om jag tar en godis utan att fråga HENNE så blir det ett jävla liv. Får det vara så?

Jag var i din situation (låter det som) när jag var i din ålder. Är nu 30. Pappa gjorde aldrig något åt saken så jag bodde på heltid hos mamma istället och flyttade sen hemifrån så fort jag kunde efter studenten.

Det jag vill råda dig att göra, om du flyttar, är att så snart det går försöka skapa en relation meed din styvmamma som gör det möjligt för dig att åtminstone besöka dem i deras hem. Jag gjorde aldrig det utan ville bara bort från kärringen, och det ångrar jag idag. Eftersom jag inte kan besöka dem är min son nu väldigt begränsad i hur och hur mycket han umgås med sin morfar. Det är sorgligt.