När bara den ena föräldern styr umgänget

Du har hittills betett dig på ett rimligt och konstruktivt sätt.
Tyvärr har du blivit utnyttjad.

Nu har du som jag ser det bara två va.

1. Fortsätt utnyttjas
2. Sätt ner foten

Alternativt bör du först tydligt förklara för exet att han beteende är problematiskt och ohållbart. Det kan ju vilken idiot som helst förstå att det är egentligen men ibland måste man se till att saker yppas. "Vadå, det har du aldrig sagt" är rätt jobbigt att annars få höra. Har du pratat med honom, vad sa han då?

Hur gammalt är barnet? Man måste kunna planera sina helger och sitt liv. Säg åt pappan att du måste kunna planera era liv och att det inte fungerar att pappan bokar in saker på era helger. Då får pappan först höra av sig till dig så du kan godkänna att det går bra först. Annars kommer barnet vara hemma.

Har ni ett avtal om umgänge? Isf kan pappan egentligen inte ha barnet på dina helger utan där kan du säga ifrån.

Jag skulle säga ifrån oavsett för jag tycker det är respektlöst att bestämma saker bakom ryggen på en. Pappan kanske skulle träffa barnet någon dag i veckan om han vill kunna göra mer saker?

Jag förstår ju precis att man inte vill vara någon bitch, men man måste kunna visa hänsyn och respekt till varandra. Det gör man inte när man går bakom ryggen på den ena föräldern.

Biomamma här som var i samma läge som du för ett antal år sedan. Efter ca ett år av detta beteende från pappan så satte jag ner foten. Han hade ringt barnen och bestämt att de skulle äta middag hemma hos honom på alla hjärtans dag men inte informerat mig. Jag fick ju höra från barnen men sa till dem att han inte bara kan komma och hämta dem på min tid utan att prata med mig först. När han kom och ringde på så öppnade jag och förklarade att det inte passade den dagen utan han fick vänta till fredagen med att hämta barnen. Just då var det kaos, barnen blev ledsna och pappan arg, men det gick över efter ett par dagar och sen försökte hans faktiskt inte igen. De gånger barnen har velat träffa honom extra av någon anledning har jag alltid sagt ja för då är det utifrån deras behov.

Vi pratar bara via mail där jag sagt vad jag tycker och att jag önskar bli vidtalad när de planerar saker på mina helger. Det mailet svarade han inte på alls.

Svar från andra tråden :)

Då hade jag varit benhård med att ALLT (tyvärr eftersom han utnyttjar situationen/kör över dig) som ibte FÖRST kollats med dig INNAN han ens nämnt det som ett förslag till barnet INTE KOMMER ATT BLI AV. Trist men om han fullkomligt skiter i det så..

Du har redan meddelat att du vill bli informerad. Skicka ett nytt mail och förklara att barnet gärna får fortsätta träffa sin pappa på dina helger ibland MEN enbart då du blivit tillfrågad (inte informerad) om det innan och du meddelat att det går bra. Om detta inte följs kommer ni i fortsättningen hålla er till avtalade helger..

prata med barnet om att pappa inte kan bara bestämma utan att kolla med dig först.  Är du tydlig med att det visst går att träffa pappa ibland på dina helger men att han inte bara kan bestämma, så kan säkert barnet känna sig lugn. Tyvärr verkar det ju inte räcka att ta detta bara med pappan och då måste man ta det lite med barnet också, anser jag. Om pappan meddelar barnet att de ska göra nåt, får barnet säga "har du pratat med mamma?" 

Det är  nog många som inte tycker man ska göra så, men gör man det på ett snyggt sätt klarar nog barnet av det 

Visst skall man inte lägga ansvaret på barnet men detta är inte riktigt samma ssk tycker jag :)

Även barn behöver få lära sig att man tar hänsyn till andra, och detta är en sak som går under det. Likadant som man frågar när barnet ringer o säger "kan jag komma till dig i helgen?" om barnet pratat med sin mamma/pappa (den förälder som barnet alltså skulle varit hos).

Min bonus är alltid välkommen hit även när hon skall vara hos mamman men hon måste först kolla så att det är ok. Mamman kan ju ha ngt planerat som göt att det inte passar.

Så både barn och föräldrar behöver nog förstå att man måste kolla så det funkar först...

Låter som situationen med mitt biobarns pappa.
Så jag anar hur jobbig din situation kan vara.

Om du har det som vi har det så måste du konstruera din vardag så att han har 0 att säga till om. Inga samtal, inga öppningar där han kan utnyttja dig.
Berätta vad som kommer hända och lägg sen locket på.

Bryter han mot det, stäm honom.

Med min sambos ex fungerar inget samtal, ingen logik, ingen vädjan. Han är en självisk skitstövel som tar det han vill ha när han vill ha det, om man låter honom.

Trist att själv behöva tuffa till sig men det är det eller att bli överkörd.