• Anonym (songbird)

    Får jag kalla dig Mamma?

    Jag har alltid sagt att jag nog inte skulle vilja bli kallad Mamma av min bonus. Det skulle kännas fel bara, hon har ju en mamma. Och hon har första åren varit tydlig mot andra med att jag är *mitt namn*, pappas tjej. Sen började hon testa sig lite fram. Sa "fel" när hon ropade på mig ibland. Vi la ingen vikt vid det, gången därpå kallade hon mig vid namn. Men för några veckor sedan kom frågan, helt apropå ingenting: Får jag kalla dig för mamma? Jag blev väldigt ställd men kunde finna mig i situationen och ge det diplomatiska svaret. Att hennes mamma kanske skulle bli ledsen då men att hon kan kalla mig bonusmamma om hon vill. Hon blev lite besviken men sa inget mer om det. Hon älskar sin mamma så hon vill inte ersätta henne på något sätt och inte jag heller. Jag undrar bara nu så här i efterhand om jag gav rätt svar? EGENTLIGEN, om man ska se från barnet sett så borde hon väl få kalla mig vad hon vill utan tanke på att någon annan kanske blir ledsen? Om jag känns som en till mamma för henne så borde väl inte det hyschas ner? Det är ju bara bra.. Usch vad jag fick dubbla känslor inför den här frågan när den väl kom! Hur skulle ni gjort?

  • Svar på tråden Får jag kalla dig Mamma?
  • Anonym (Mamman)

    Hon ska väl inte kalla dig för mamma.Skulle kännas konstigt,eller hur?Annan sak om hon inte hade en mamma.

  • DVQ

    Tycker inte det finns något fel eller rätt här.

    Hur tror du hennes biologiska mamma skulle reagera om hon kallade dig mamma? Om det riskerar bli en stor konflikt, kanske det är bättre att hon kallar dig bonusmamma. Om mamman är någorlunda ok med det kan jag inte se något fel i att kalla två personer för mamma. Knappast första gången det händer. 

  • Anonym (bibo)

    Usch så svårt!!

    Jag är en mamma till två barn, som lever med deras pappa och kan bara tänka mig in i hur det skulle vara om dom hade en bonusmamma. Jag hade velat vara Mamma. Så jag hade inte (som jag tror) velat att en anna kvinna skulle kallas för det.

    Jag tror att det skulle gjort ont. Sen kanske man hade fått svälja det för sitt/sina barns skull.

    Kanske tycker ditt bonusbarns mamma annorlunda. Har ni en bra relation så att du kan tala om vad hon sagt och fråga vad hon tycker?

  • Anonym (mimmi)

    Tycker du gör fel skyller på mamman. Tycker dels att det är ett för stort ansvar att lägga på ett litet barn att behöva ta så stor hänsyn till sin mammas jobbiga känslor. Och dels vet du ju inte ens om det är sant. Du bara gissar och har egentligen ingen aning om vad mamman skulle tycka.

    Tycker att det enda korrekta skulle varit att du skulle ägt problemet själv och sagt att DU inte är bekväm med att kallas för mamma. Eller det kunde räckt med att säga att hon redan har en mamma och att du därför tycker det är bättre om hon kallar dig för något annat. Sedan kunde ni exempelvis hittat på ett eget smeknamn för dig som hon kan använda.

    Men det är bara vad jag tycker.

  • mammalovis

    Jag kan bara referera till mitt eget barn som började kalla sambon för pappa när vi fick ett gemensamt barn. Hon var då 2,5 år. Det är inget vi hindrat henne från även om vi varit tydliga med att hennes pappa heter ... Numera pratar hon ibland om min sambo som pappa, namnet eller extrapappa. Vår gemensamma dotter använder nästan oftare hans namn än pappa till sambons förtret. I början kändes det väldigt absurt att sambons dotter fick använda hans namn för att det inte skulle bli fel med epitetet pappa, men efter vi fick ett gemensamt barn var det kört.

    Sin biologiska pappa pratar mitt första barn ofta om som att hon ska åka till (hans namn), men hon vet ju vem som är hennes riktiga pappa. Det är först nu vid snart fem som hon har ritat sin familj med sig själv och sina biologiska föräldrar, vilket känns sådär på ett vis.

    Hur hon benämner min sambo hos sin pappa vet jag inte, men han är ju mer en pappa i vardagen än hennes riktiga pappa är ... så jag tycker nog att man får låta barnet välja, så länge det vet vem som är vem "egentligen". Att barnet vill kalla dig är ju något fint. Sedan säger ju en del barn mamma om alla kvinnor när de är yngre.

  • ungbrunett

    Eftersom hon frågar dig så kan du ju ta tillfället i akt att svara att hon kan kalla dig något som du själv är bekväm med. Hon kanske identifierar dig som en modersfigur och vill kalla dig mamma därigenom. Svårt. Vad säger din partner? Hur gammal är den lille?

  • ungbrunett
    mammalovis skrev 2015-12-09 22:56:46 följande:

    Jag kan bara referera till mitt eget barn som började kalla sambon för pappa när vi fick ett gemensamt barn. Hon var då 2,5 år. Det är inget vi hindrat henne från även om vi varit tydliga med att hennes pappa heter ... Numera pratar hon ibland om min sambo som pappa, namnet eller extrapappa. Vår gemensamma dotter använder nästan oftare hans namn än pappa till sambons förtret. I början kändes det väldigt absurt att sambons dotter fick använda hans namn för att det inte skulle bli fel med epitetet pappa, men efter vi fick ett gemensamt barn var det kört.

    Sin biologiska pappa pratar mitt första barn ofta om som att hon ska åka till (hans namn), men hon vet ju vem som är hennes riktiga pappa. Det är först nu vid snart fem som hon har ritat sin familj med sig själv och sina biologiska föräldrar, vilket känns sådär på ett vis.

    Hur hon benämner min sambo hos sin pappa vet jag inte, men han är ju mer en pappa i vardagen än hennes riktiga pappa är ... så jag tycker nog att man får låta barnet välja, så länge det vet vem som är vem "egentligen". Att barnet vill kalla dig är ju något fint. Sedan säger ju en del barn mamma om alla kvinnor när de är yngre.


    Jag ångrar mig. Jag håller helt med ovanstående.
    Dock vill jag tillägga att du också ska kunna känna dig bekväm med det du kallas!
  • Anonym (songbird)

    Min sambo sa som jag förut, att han inte ville hon skulle kalla mig Mamma men det är mest för han helst inte vill att hon kallar sin bonuspappa för Pappa. Men efter att hon frågade rakt ut så smälte vi båda två och blev tveksamma till var vi står i den här frågan. Jag har liksom smält det nu och Jag skulle vara ok med att hon kalla mig det. Känner mig väldigt rörd att hon vill det, det är ju en jättekomplimang! Jag har bara aldrig trott att hon själv ville det och därför aldrig funderat närmare över det. Sen är det väl skillnad mot i början och nu när vi känt varandra några år. Hon känns ju på ett sätt som en dotter. Hon är snart 8.

    Någon frågade vad hennes mamma skulle tycka, ja jag ligger ju inte i topp 3 på hennes tycka-om lista direkt så det skulle bli allt annat än populärt. Så visst det skulle kunna bli en onödig konflikt. Och jag klandrar henne inte, jag vet inte hur jag skulle reagera heller om mitt barn kallade någon annan Mamma. Men det är ju just det; då handlar det väl om ens eget ego mer än att tänka på barnet?

  • Ego Lovers

    Förklara för flickan igen att mamma är man bara när man har fött, adopterat eller har barnet för att föräldrarna inte kan ta hand om barnet så som fostermamma. Men nu har hon ju en mamma och du är inte hennes mamma men du vill gärna vara en nära vän om hon vill det och vänner är det ju bra att ha oavsett vilken ålder man är.

  • annananonym
    Ego Lovers skrev 2015-12-10 00:25:07 följande:

    Förklara för flickan igen att mamma är man bara när man har fött, adopterat eller har barnet för att föräldrarna inte kan ta hand om barnet så som fostermamma. Men nu har hon ju en mamma och du är inte hennes mamma men du vill gärna vara en nära vän om hon vill det och vänner är det ju bra att ha oavsett vilken ålder man är.


    Exakt, mycket bra inlägg!

    Men nu har flickan frågat, du har svarat ts. Så släpp det nu och rätta henne om hon råkar säga fel nån gång!
Svar på tråden Får jag kalla dig Mamma?