Våra odds?

I mitt tycke så borde det ses som en nackdel att ni bor i ett halvfärdigt hus, men jag vet inte hur sociala myndigheter värderar det. Vore det inte vettigare att ni renoverade färdigt huset (med goda inkomster förstår jag inte hur den renoveringen skulle kunna vara för kostsamt?) och sedan skaffade er kunskaper om barn med särskilda behov innan ni går vidare med intentionen att bli familjehem? 

Och det är ju ingen kompis till sonen ni ska söka, det tycker jag är ett galet utgångsläge att ha. När du beskriver det som du gör i inlägget här låter det nästan som om ni är på jakt efter en passande accessoar till familjen som samtidigt kan vara en inkomstkälla som gör att kallvinden och förrådet kan komma att stå färdiga inom en inte alltför lång framtid. 

Men det är kanske inte alls så du menar?

Oj! Nu missförstår du mig! Huset är inte "halvfärdigt" vi har drygt 150 kvm nyrenoverad yta men rummen är stora och öppna och vi har bara två sovrum. Övriga 200 kvm används till bl.a. verkstad, garage och kallvind men är tänkt att renoveras såsmåningom men något akut behov finns lixom inte eftersom befintliga ytor räcker gott och väl så som familjen ser ut idag. Vi har god inkomst men den totala renoveringen kommer nog landa runt 500 000 så det är inga pengar man snyter ut på en eftermiddag direkt och sen ska ju själva byggeriet genomföras också.

Vi söker ingen accessoar utan ser mer att det är lättare att uppfylla behoven om barnen är i liknande ålder, ex. utflykter och fritidsaktiviteter. 

Vi har definitivt inga ekonomiska incitament för att bli familjehem, vi har pengar så vi klarar oss gott och väl som det är men vi har även mycket tid och är en stabil familj med en grundtrygghet som jag tror skulle göra oss till ett bra familjehem.

 

Jag tycker det låter bra.

Men vet inte hur mycket vikt de lägger på att barnet inte kommer att ha eget rum. Men detta är sådant som ni kommer att prata om när de kommer.

Hej!

Jag vet inte säkert, men pga flyktingsituationen så tror jag att era chanser är ganska stora. Det skriks efter familjehem till ensamkommande (på samma sätt som det skriks efter integrationshandläggare, -pedagoger, gode män och förvaltare). Alla instanser har fått sänka sina krav på yrkesgrupperna för att täcka upp det stora behovet. Så just nu har ni nog goda förutsättningar.

Hej!

Jag vet inte säkert, men pga flyktingsituationen så tror jag att era chanser är ganska stora. Det skriks efter familjehem till ensamkommande (på samma sätt som det skriks efter integrationshandläggare, -pedagoger, gode män och förvaltare). Alla instanser har fått sänka sina krav på yrkesgrupperna för att täcka upp det stora behovet. Så just nu har ni nog goda förutsättningar.

I min kommun behöver man ha ett eget passande rum till barnet (vet ej hur det är med mkt små barn) och det är knappast lämpligt att det rummet ska ligga på övervåningen alldeles ensamt och vara betydligt mindre än övriga sovrum.
Med det sagt så är det supersvårt att hitta familjehem idag så många kommuner har sänkt krav och har kanske rent av för låga krav på familjerna. Därför är det enkelt att bli familjehem också.

Får förtydliga igen... Rummet ligger inte ensamt på övervåningen. Vårt sovrum ligger också på övervåningen, det är vårt sons sovrum som är på bottenvåningen. Det finns även toalett på övervåningen så så "off" är det inte. 

Dock är det mindre än övriga sovrum (sonens rum är runt 12 kvm men har 3 dörrar som tar mycket "plats") men ändå nästan 9 kvm så någon skrubb är det ju inte heller. Har bekanta vars barn bor betydligt mindre utan att det går någon nöd på dem.

Ni låter väldigt negativa, är det bara rumsfrågan eller är det generellt det jag har beskrivit?

Tyvärr kommer ni bli godkända eftersom det inte krävs typ någonting för att bli familjehem.

Ofta hamnar barn som placeras ur askan i elden och fick jag råda så skulle ni INTE bli godkända!

Gå upp i arb tid så har ni snart råd att fixa huset! Alternativt sälj och köp ett mindre men färdigt hus!

Nja du låter naiv bara, tror det är därför du får tveksamma svar. Fråga kommunen hur mycket utbildning, handledning och annat stöd ni kommer få och hur det anpassas till vilket barn ni kommer få ta emot. Det är tufft att ta hand om barn som kommer från så otrygga miljöer att de blir placerade hos familjehem, det går inte att förstå prövningen om man inte har utbildning / erfarenhet. Endel familjehem tror att det är som att få ett extra barn i familjen, men riktigt så funkar det ju inte med ett utsatt barn.

Ni måste ha tillgång till en person (konsulent eller liknande) att nå när ni behöver och ni behöver handledning regelbundet. Plus utbildning innan ni tar emot första
Barnet förstås.

Gå upp i arbetstid är inget alternativ så länge sonen är liten. Vi har gått ner för att ha mer tid hemma. Blir vi inte fler i familjen är det inge bråttom att utöka boendeytan heller för det är gott om plats för tre.

Jag har redan pratat med soc om just utbildning och det kommer vi att få gå innan något barn kommer och även efter eventuell placering.

Sen tänker jag det krävs olika utbildning och handledning beroende på vilken problematik som barnet har och vi är väldigt öppna för att både gå utbildningar och få handledning och hjälp.

Förväntar oss inte ett "oförstört" barn som flyttar in och bara fungerar friktionsfritt på en gång men måste man verkligen vara fullärd från början för att ge sig in i detta? 

Skulle vi nu över huvud taget bli godkända så är väl handläggarna på soc så pass vana vid detta att ett oerfaret familjehem inte får de barnen med störst problematik heller?

Det finns hur många exempel som helst på att kommuner lämnar familjehem utan ordentligt stöd och placerar alldeles för "svåra" barn hos oerfarna hem. Så fråga riktigt ordentligt i förväg vad ni kommer få, det är en ekonomisk fråga för kommunen...

Hej ts. Vill börja med att tala om att du inte ska bry dig om signaturen" tragic" som ALLTID poppar upp i liknande trådar och har sin uppfattning om att alla familjehem är av ondo.

Själv tycker jag att det låter som om ni har en bra förutsättning att bli familjehem. Storleken på rummet är absolut inte avgörande. Men rummet ska vara möblerat passande för den ålder ni vill ta emot. Jag har själv haft både nära i ålder och med flera år emellan och har ganska svårt att säga vilket som är det bästa ur barnens perspektiv. När det gäller barn i samma ålder så har de självklart mer gemensamt och leker ihop men blir mer komplicerat i de situation er där de blir osams, vilket de kommer bli. Uppstår oftare en konkurrens situation som t.e.x. vems "mamma" eller "pappa" det är. Många situationer kan vara svåra att hantera så inget av barnen känner sig sviken. Hoppas du förstår hur jag menar? Med ett längre avstånd i ålder så uppstår inte många av de situationerna alls utan blir mer individuellt. Har nu 12 och 17 år och de fungerar bra ihop och är mest som stor och lillasyster. Men de gör också mycket ihop när andra kompisar inte finns att tillgå. ( bor också på landet). Utbildning får ni förhoppningsvis fortlöpande och även handledning. Ni känner till att det också finns privata organisationer som erbjuder mer stöd till familjehem. Bl.a. tillgång till en konsulent att rådgöra med dygnet runt.

Lycka till önskar jag er.

Tack så mycket för ditt svar Familjemamma! 

Blev lite nedslagen av tidigare svar för vi känner oss ändå övertygade om att rätt barn skulle få det jättebra hos oss men självklart är matchningen av barn och familj viktig. 

Vi har ett hembesök inbokat nu i januari så får vi se vad soc säger. Har en bekant som är familjehem i samma kommun som vi ansökt i och de är nöjda med utbildningen och stöttningen från kommunen så jag hoppas de är bra generellt.