• Anonym (?)

    Hantera bonusbarn?

    Hur ska man hantera bonusbarnet i ens vardag? I mitt fall trixar barnets mamma och lyckas alltid avsäga sig typ roliga högtider, såsom nyår. Jag säger till min sambo att jag kanske vill att bara han och jag ska göra något på nyår, utan hans barn. Han säger att jag ska räkna med att barnet alltid är här, och bara är hos barnets mamma när barnets mamma har lust. Samtidigt säger han att de har ett system kring jul/nyår, men nu har det flera gånger upprepat sig att trots att barnet ska vara hos sin mamma, så kommer de överens om att barnet ska vara hos oss. Jag hatar att behöva anpassa mig efter hans barn. Jag vill kunna göra saker med min sambo utan att barnet är med. Kommer jag aldrig få som jag vill? Varför är barnets mammas behov av att "roa sig" viktigare än mina behov? Är det okej att som mamma välja bort sitt barn för att man vill ut och dricka alkohol och vara barnfri?

  • Svar på tråden Hantera bonusbarn?
  • Whitehorse1979

    Eftersom att mamman tydligen är en jäkla idiot som prioriterar fest mm framför barnet och din man är en jäkla mes så blir det såhär.

    Så det är bara att vänja sig eller packa ihop dina saker att flytta.
    Barnet är där för att stanna.

    Du är vuxen va?

  • Anonym (?)
    Whitehorse1979 skrev 2015-12-03 11:10:53 följande:

    Eftersom att mamman tydligen är en jäkla idiot som prioriterar fest mm framför barnet och din man är en jäkla mes så blir det såhär.

    Så det är bara att vänja sig eller packa ihop dina saker att flytta.
    Barnet är där för att stanna.

    Du är vuxen va?


    Jo, visst är jag vuxen allt. Det är så jag ser på det också. Min sambo är en jättebra person i övrigt men detta är något jag verkligen stör mig på. Han menar på att allt för att slippa konflikter är bra, och om det verkligen skulle vara något "allvarligt" så skulle han säga ifrån med kraft. Jag har sagt till honom att han tofflar för henne och blir utnyttjad. Han skjutsar ALLTID barnet, krånglar och allt sånt. Mamman lyfter aldrig ett finger utan får barnet "levererat" när det passar henne. Det gör mig så provocerad. Hon gör så många saker som för mig är riktigt tvivelaktiga. Han står fast vid att hon är en jättebra mamma. Det kryper i mig inombords när min man är så naiv.
  • Fatumeh

    Det där undrar jag oxå. Vi har vv men sambons dotter är mycket oftare hos oss. Ibland många helger i rad. Det är aldrig frågan om att byta, utan bara att vi tar extra dagar/helger.

    Har formulerat mig exakt så "Varför är morsans behov att roa sig viktigare än mitt behov av egentid med min sambon?"

    Svaret är att det inte handlar om morsans behov utan att min sambo då får mer tid med sin dotter, vilket jag kan förstå. Det ändrar tyvärr inte på min känsla av att känna mig lägst prioriteras för då blir det ju hans behov som går före mitt.

  • BioBonus

    Ni har olika behov. Det är ju tyvärr inte svårare än så.


    Din sambos behov av att inte behöva bråka, är större än hans behov av ensamtid med dig. Och så länge han väljer att prioritera sina egna behov före dina så kommer det säkerligen att vara så här.


    Du mår inte bättre av att börja reta dig på mamman. Hon har ingen skuld i det här. Det är din man som servar henne, varför skulle hon ändra sig när allt flyter på så bra för hennes del?

  • Anonym (barn)

    Acceptera eller skaffa en barnfri man. Något annat alternativ finns inte. Personligen går mitt barn före min man i ALLA lägen och samma gäller för honomn och hans barn.

    Nu uppstår inte detta problem hos oss eftersom vi båda ser all tid med barn som bonus - mot när vi inte har barnen hos oss. Normalt för föräldrar!

  • Whitehorse1979
    Anonym (?) skrev 2015-12-03 11:15:08 följande:
    Jo, visst är jag vuxen allt. Det är så jag ser på det också. Min sambo är en jättebra person i övrigt men detta är något jag verkligen stör mig på. Han menar på att allt för att slippa konflikter är bra, och om det verkligen skulle vara något "allvarligt" så skulle han säga ifrån med kraft. Jag har sagt till honom att han tofflar för henne och blir utnyttjad. Han skjutsar ALLTID barnet, krånglar och allt sånt. Mamman lyfter aldrig ett finger utan får barnet "levererat" när det passar henne. Det gör mig så provocerad. Hon gör så många saker som för mig är riktigt tvivelaktiga. Han står fast vid att hon är en jättebra mamma. Det kryper i mig inombords när min man är så naiv.
    Nej hon är ingen bara mamma.Punkt.
    Hon verkar inte vilja vara mamma alls.

    De får prata på FR.

    Barnet har rätt till sina föräldrar.
    Så ser det ut.

    Så du får välja hur du vill ha det helt enkelt.
  • Whitehorse1979
    Fatumeh skrev 2015-12-03 11:21:56 följande:

    Det där undrar jag oxå. Vi har vv men sambons dotter är mycket oftare hos oss. Ibland många helger i rad. Det är aldrig frågan om att byta, utan bara att vi tar extra dagar/helger.

    Har formulerat mig exakt så "Varför är morsans behov att roa sig viktigare än mitt behov av egentid med min sambon?"

    Svaret är att det inte handlar om morsans behov utan att min sambo då får mer tid med sin dotter, vilket jag kan förstå. Det ändrar tyvärr inte på min känsla av att känna mig lägst prioriteras för då blir det ju hans behov som går före mitt.


    Du är också vuxen antar jag?

    Dina behov får stå åt sidan helt enkelt.

    Han ska prioritera sitt barn.
  • sextiotalist

    Fråga din sambo om han anser att det är viktigare att hålla sitt ex nöjd och undvika konflikter än att vara rädd om er relation.
    Fråga om han tar dig för givet eftersom han på detta sätt inte bryr sig om er relation.
    Sammanboende föräldrar ser till att de kan vara barnfria ibland, aktivt, han får väl också fundera i de banorna.
    För övrigt så är det nog bättre att han ser till att barnet bor heltid hos er och är hos mamman varannan helg, då är det andra förutsättningar och ni kan skaffa barnvakt på samma sätt som sammanboende föräldrar gör

  • Anonym (?)
    Fatumeh skrev 2015-12-03 11:21:56 följande:

    Det där undrar jag oxå. Vi har vv men sambons dotter är mycket oftare hos oss. Ibland många helger i rad. Det är aldrig frågan om att byta, utan bara att vi tar extra dagar/helger.

    Har formulerat mig exakt så "Varför är morsans behov att roa sig viktigare än mitt behov av egentid med min sambon?"

    Svaret är att det inte handlar om morsans behov utan att min sambo då får mer tid med sin dotter, vilket jag kan förstå. Det ändrar tyvärr inte på min känsla av att känna mig lägst prioriteras för då blir det ju hans behov som går före mitt.


    Exakt samma sak här. Sambon motiverar det med att han vill vara med sitt barn så mycket som möjligt. Men barnet bor ju här hela tiden så hon är ju ändå alltid här. Undrar varför han inte ställer sig frågan varför barnets mamma inte vill vara med sitt barn. Han menar att hon visst vill det. Är det därför hon byter bort sitt barns dagar så ofta hon får chansen? Propsar på att sambon måste hämta sitt barn (hämtar och lämnar alltid) senast det och det klockslaget för att hon måste till gymmet, eller på krogen. De helger hon väl har sitt barn så lämnar hon det ofta till sina föräldrar eller sin sambo, för hon ska på tjejmiddag typ. Gör allt för att vara med sitt barn? Absolut...
  • Anonym (?)
    Whitehorse1979 skrev 2015-12-03 11:29:44 följande:
    Du är också vuxen antar jag?

    Dina behov får stå åt sidan helt enkelt.

    Han ska prioritera sitt barn.
    Men det ska inte mamman eller?
Svar på tråden Hantera bonusbarn?