Håller på bli lämnad...

Låter struligt. Varför gillar hans äldsta barn inte dig? Har hen någon anledning eller är det baraför att du inte är hens mamma?

Har du försökt prata med din sambo om din oro över att han ska lämna dig? Kanske kan ni sitta ner allihopa inkl. hans barn och försöka reda ut problemen?! Ofta kan det vara missförstånd som förstör :-/

Lycka till!! Kram

Jag blir fundersam...varför kommer inte barnet? Varför försöker inte pappan reda ut saken?
Vad har du för del i det hela?
Har ni verkligen en bra relation som är värd att bygga på med tanke på att den orsakar trassel för barnen?

Jag kan förstå mamman i hennes desperation, för hon har rätt. Han måste lösa relationen med sitt barn, barn går alltid före partners. Han har ett ansvar för sitt barn före sitt ansvar emot dig, sen har ni ju även gemensamma barn som han också har ansvar över, före både dig och sitt ex så det är en strulig sits.

Vad är strulet orsakat av, du skriver att ni haft det struligt senaste året? Hur länge har ni haft en relation och hur gamla är de inblandade barnen?

Finns det kärlek att bygga på eller är ni tillsammans enkom för de/det gemensamma barn som finns?

Hur kan du mena att hon har rätt? Håller inte med om att barn går före partner.. Menar du då att barnet inte kommer för mig så då ska vi separera som biomamman önskar så barnet kan komma till sin pappa igen?

Precis som jag skriver har hon rätt i att han har en skyldighet att uppräthålla kontakten och relationen med sitt barn. Det är väl självklart att ens barn går före ens partner. Skulle mitt barn vägra komma hit pga min man så skulle det vara mannen som får flytta på sig, inte barnet.
Nu har ni ju gemensamt barn också och det kanske är det som är problemet, att det här äldre barnet känner sig åsidosatt. Det är ju pappas sak att reda ut detta.
Jag förstår mamman, men jag förstår dig också för du blir ju satt vid sidan och kan bara vänta. Vad gör du för att underlätta för din mans barn att komma till er? Vad har du för del i detta, för alla som är inblandade har någon del vare sig de inser det eller ej?

Hur länge har ni varit tillsammans? Hur har din och barnets relation varit tidigare? Vad har hänt som gjort att barnet vägrar att åka till pappa eftersom du är där? Varför har inte pappan tagit tag i saken tidigare? Var du involverad i deras separation? Hur gammalt är barnet?

Håller verkligen inte med om att ett barn ska få bestämma om ens föräldrar ska separera eller inte.. 
Så du menar på fullaste allvar att du hade kastat ut din nuvarande man om dina tonårsbarn skulle vilja det?

en viktig fråga, VARFÖR tycker dom inte om dig? Vad är deras motiv?

För jag har regler att jag inte går med på va som helst...

Träffar pappan barnet öht? De behöver ju inte träffas hemma hos er tills ni har hittat en lösning som funkar för er alla?
Skulle du kunna tänka dig att åka bort en helg eller så för att pappan och barnet ska få träffas på hemmaplan en gång i lugn och ro och kanske komma lite närmare en lösning utan inblandning av dig?
Jag menar självklart inte att du ska åka bort stup i kvarten, men kanske nån enstaka gång för att bryta det låsta läget ni har hamnat i just nu?

Finns det någon grund till barnets ovilja? Är det bebisen som tagit mycket tid och engagemang från er båda, eller har något annat förändrats? Hur gamla är era barn?

Har du regler eller har NI regler? Är du och pappan på samma sida när det kommer till dessa regler? Om inte så förstår jag varför du ses som den elaka häxan och att barnet inte vill ha med dig att göra. Går det att förhandla om dessa regler?