Varningssignal hos den andre pga bonussyskon

Mitt barn 7 år gammal bor hos mig och bonusförälder varannan vecka och hos sin andra förälder varannan vecka där umgänge med ny partner sedan 1 år samt dennes barn på 5 år sker med jämna mellanrum, oftast på helgerna. Utöver det har mitt barn dessa veckor umgänge med den andres föräldrar 3 av 7 dagar pga den ena förälderns jobbsituation.

Jag har tidigare ifrågasatt den andre föräldern om denna bara vill ha umgänge när denna har tid men möttes av starka protester. Är väl insatt i att denna har fri rätt att på dennes veckor själv bestämma vart vårat barn ska vistas men vårat barn har mina veckor konstant uttryckt missnöje över denna situation men är rädd för att såra den andre föräldern vilket en 7 åring inte ens ska tänka på.

Protesterna bestod av att denna förälder inte meddelade mig att denna blev sårad utan lät sin partner vind för våg uttala sitt missnöje över mig offentligt på internet i en blogg. Där blev jag kallad för dålig förälder och fick höra hur kass jag var överlag. Detta trots att denna person aldrig mött mig eller tidigare haft med våran umgängessituation att göra.

Denna person har själv stora umgängesproblem med sin tidigare partner.

Jag backade och lät vårt barn tystas BOKSTAVLIGT talat av att denna andre föräldern sa att barnet var nöjd när det väl var hos dennes föräldrar. Jag fick köpa det då rätten är på den andras sida.

Trots detta talar vårt barn fortfarande om för mig att denna ej vill åka och börja veckan hos den andras föräldrar. Jag har bett om att vi ska byta på Måndagar för att slippa detta men får bara höra att det är jag som överdriver.

I 3 månader har nu ett nytt problem infunnit sig. Vårt barn vill under inga omständigheter åka till den andra föräldern pga dennes nya partners barn. De bor trångt, sover i samma säng alla fyra trots att vårt barn har ett eget rum och den andres barn väcker vårt barn som är helt utmattad när hon väl kommer till mig igen. Klagar på trötthet, ont i huvudet och magen. Alltid samma visa efter en helg med den nya familjen. Det är säkerligen mycket normala syskon konflikter överlag men oavsett vad så mår vårt barn dåligt över det på ett sätt jag aldrig hade kunnat föreställa mig.

Jag respekterar mitt ex och vill skona denna ifrån verkligheten då han uppenbarligen blir ledsen och den nya partnern vill jag ha så lite som möjligt med att göra men hur i hela friden går jag tillväga?

Vårt barn mår ju uppenbart dåligt, jag får ta smällarna och känslostormarna medans det uppenbart är så att vårt barn står ut de andra veckorna. Den andre måste få vara lycklig i ett nytt förhållande men inte på vårt barn hälsa.

Har försökt få till ett samarbetssamtal men den andre vägrar då det enligt denna inte finns några problem.

Vårt barn är väldigt känsligt, vill inte göra någon ledsen men jag känner att det inte ska vara dennas uppgift att bestämma något så stort.

Hur ska jag agera jämt emot den andra partnern, vad kan jag säga till döva öron?

Hur ska jag prata med vårt barn? Hur kan jag stötta? Vad är ett spel och vad är verklighet? Hälsan är ju för mig ett starkt varningstecken.

Skriver kryptiskt pga tidigare händelser här som ledde till fruktansvärda påhopp av den andres familj. Håller det även könsneutralt då jag inte vill blanda in sådana åsikter eller känslor.