Psykiskt mående pga arbetssituation *LÅNGT*
Sedan hösten 2014 jobbar jag på en kundtjänst på ett lokalt företag nedåt i landet. När jag började hade jag 2½ år erfarenhet av kundtjänst, där jag även avancerat på min tidigare arbetsplats.
Jag blev lovad löneök då min provanställning gick ut.
Jag anställdes som teknisk support, något jag sa redan direkt efter att jag provjobbat att jag inte kommer klara, just den tekniska biten. Jag blev övertalad att ta jobbet ifrån rekryteraren (anställd och jobbar på företaget). Det började en kollega som endast hade som arbetsuppgifter att plocka samtal och lägga ärenden på dem. När han hade blivit varm i kläderna och kände att han gärna ville uppgradera sig så diskuterade vi och ville då byta arbetstider men dela på arbetsuppgifterna. Jag skulle då jobba dag och inga helger och han skulle ta över mitt varierande schema.
Detta blev då en anledning till att jag inte fick något lönesamtal, enligt min chef gick jag ned i ansvarsuppgifter.
Allt eftersom lärdes jag upp mer och mer av min överordnade, som bla jobbar med aktiveringar. Efter ett tag blev jag helt ansvarig för en specifik tjänst inom aktiveringar, samt suttit lika mycket som alla andra med att lösa dem ärenden som kommer in vid det första samtalet. Så gott som samma ansvarsområde jag anställdes för, och på vissa delar tom mer.
Jag tillfrågades om en tjänst som min överordnades assistent, som jag tackade ja till. Dem skulle bara diskutera saken med vår chef. Nästa gång jag hörde något om detta så skulle dem ta in en person som skulle dela tjänsten med mig, vi skulle båda sitta som assistent samt i kundtjänsten.
Det gick en tid och en annan utomstående anställdes som assitent, på heltid och jag fick varken förklaring eller ursäkt.
Vi har även då och då personalaktivitet på arbetsplatsen, som består i AW med grillning, dricka, festmusik m.m. Jag har varit schemlagd vid dessa tillfällen och inte fått vara med, utan och jobba med festen 3 meter bakom ryggen och grillningen utanför fönstret.
Jag började må riktigt dåligt över just min arbetsplats, alla löften, all stress, och känslan av att jag iaf inte spelar någon roll på arbetsplatsen. Detta resulterade sig i frekvent sjukskrivning, något jag själv tagit upp med min chef och bett om att få gå till företagsläkare där jag nu går på utredning om olika mediciner.
Jag bad även om att få gå ned i tid. Även detta ett sätt att få mig och må bättre. Detta får jag göra, from oktober.
Jag fick ett lönesamtal för någon vecka sedan, då det beslutades att jag inte får något löneök, då jag går ned i tid, har hög sjukfrånvaro och min chef anser att jag inte gör mer än att plocka samtal och lägga ärenden. Det enda av det här jag anser vara en något sånär giltig anledning är sjukfrånvaron. Men detta är något jag vill höra mer med er om. Lönesamtalet bestod dessutom av att min överordnade meddelade mig det beslut han och vår chef kommit överens om. Jag fick aldrig en chans att argumentera för min sak.
En kollega till mig nämnde bara att han sökte nytt jobb, fick komma in på möte och gick upp 15:-/h.
Börjar bli nyfiken om det är jag som är extra känslig, eller om detta är OK ifrån en arbetsplats. Har mått otroligt dåligt, med ångest m.m och vissa dagar klarar jag bara inte att gå till jobbet, andra sitter jag där och har ont i magen, och svårt att andas. Kommer hem och gråter till min sambo m.m
