Ond cirkel! Jag känner mig som häxan surtant mot styvbarnen!

Jag tycker faktiskt inte dina kommentarer är konstiga.. Hellre "vara elak" genom att säga till dem att sluta slåss tex än att bara sitta och titta på. Att stå och skrika för att man inte får exakt samma mängd läsk i glaset eller en lika stor glass när man är så pass gammal är också märkligt tycker jag. Förstår att du bara vill ha lugn och ro men tycker inte du ska känna dig elak för att du säger till dem. Det är lite av en förälders uppgift att rätta barnen när de gör fel. Du vill ju bara deras bästa och när de är äldre kommer de inse det. De enda jag reagerade på som jag tyckte var lite överdrivet var det med godiset, det är inte bra för tänder och hälsan osv men låt ändå barnen vara barn. Det är oftast just helgkvällarna man ser fram emot för man får va uppe lite längre och dricka lite läsk m.m. Att sätta fram några äpplebitar och ett glas vatten en lördagkväll till barn tycker jag är lite taskigt. På veckorna kan man försöka hålla klart, men du kan ju inte heller styra över vad ditt ex serverar barnen. Det du kan göra är ju att prata med honom om att kanske inte ge barnen socker när de är där.

Hur länge har du funnits med i bonusbarnens liv? Om du är "ny" eller om ni  inte ses så mycket så kan det vara så att hans barn vet att du har rätt men det ska av ren trots inte lyssnas eftersom du inte är deras mamma och därmed inte FÅR säga till dem.

Vet inte om jag uppfattat rätt, men är barnen endast hos er på helger? Varannan helg då eller?

Du missförstod lite om godiset. De äter mycket sött, även här och det tjatas ständigt om det. Men som ett exempel tycker jag inte kan ska överdriva med oboypulver i glaset o då blir det konflikt där med. De äter alltid godis på helgen p även läsk. De har inga direkt begränsningar utan får äta mycket. Men jag tycker inte man ska äta sött morgon,middag, kväll.

De två är hos oss varannan helg o vi har bott ihop 3.5 år. Jag har mitt barn varannan vecka.

Stort tack för svaret förresten :)

Jag är som du, glad och positiv och jag blir sååå less och irriterad när omgivningen bara bråkar eller är negativ. 

Om jag var du skulle jag släppa uppfostrandet till pappan, helt sonika bara försöka njuta av helgen. Se till att komma ut lite varje dag, hålla blodsockret i schack och kanske föreslå aktiviteter som kan distrahera tjafset en stund.

Barnen känner ju också av spänningen av irriterade vuxna, om en av er är avslappnad iaf kanske det blir bättre.

Man måste ju inte agera på allt man tycker är olämpligt. Om man som du har en tuff situation med mycket tjafs så verkar det oklokt att bry sig om hur mycket oboypulver nån uppskattar. Fundera på om du kan hantera den reaktionen och kanske distansera dig från sån onödig irritation. Ta de stora matcherna istället.

Jag rekommenderar att du backar rejält. Ok, barnens mamma och du har inte samma inställning till mat, gilla läget låt pappan avgöra oboymängd, godis etc.

Nu kommer jag säkert få en massa skit. Men se barnen som gäster. Behandla barnen som gäster. Skulle du säga något om din svärmor tog för mycket socker i kaffet?

Konflikterna och uppfostran lämnar du med varm hand åt barnens pappa.

Servera mat som du vet alla gillar eller så får pappan stå för maten och ta kritiken.

Problemet som jag ser det är att pappan är slapp. Ni måste båda vara överens om vilka regler som gäller och båda måste hålla det och säga till när det bryts mot dem.

Barnen är ganska stora, om du och maken sätter er ner och pratar igenom vad ni tycker är viktigt och sen skriver ner det och låter barnen vara delaktiga sen i att tycka till om reglerna så kommer ni en bit på väg. Fråga dem hur de vill ha det hemma.
Att de kommer bara helger gör att de får svårt att landa, det märker jag på mitt eget bonusbarn, han landar lagom till att det är dags att åka hem igen.
För honom fungerar det bättre om vi gör något gemensamt, lagar mat, läser eller bara sitter lugnt och pratar om vad som hänt sen sist.

Inför begränsningar kring sockerintaget. Ha tex söndagsgodis, som ni ger dem. Den som tjatat efter godis och sötsaker hela helgen får inget punkt slut. Servera mat på jämna tider om ni inte gör det redan nu så är blodsockret på en mer jämn nivå.
Ni kan ju annars ha lördagsgodis, jag tänkte mer på att de måste lära sig att tjat inte lönar sig. Är de sockerberoende från sina andra hem så kommer ni dock få det jobbigt när de kommer till er iaf, då de måste 'avgiftas' varje gång. Kan ni inte ha hans barn varannan v också? Eller iaf utöka till tisdagen eller så, då blir det mer tid att landa på.

Oboy måste man inte ha hemma, inte heller nutella osv det kan man ha hemma vid särskilda tillfällen, skär grönsaker i stavar och lägg i burkar som det är fritt fram att ta ur osv. Det är trist, men är ni inte konsekventa båda två så kommer det inte att bli bättre.

Tyvärr så kommer det ju inte att funka då TSs barn blir ju också då som gäst. Mannens barn lägger ju ribban då om allt och härjar runt....

TS kan ju inte ha olika regler hemma för sitt barn o mannens barn.

Ja, TS, tråkigt nog måste du fortsätta att tjata och tjata. Försök i så fall få mannen på samma linje. Sätt upp reglerna.

Det är nog så att barnen i viss ålder kan vara otroligt jobbiga när de mäter o väger om allt, bråkar, skriker och gapar. Förhoppningsvis går det över sen- när du har varit duktig på att tjata och klargöra reglerna hemma hos er. Köp ingen o'boy hem. Köp allt likadant- färdiga godispåsar, glasspinnar mm, så att allt är exakt lika mycket., försök ligga alltid steget före...planera allt i god tid.

Kram och Lycka till!

Ett annat alternativ är ju, att ni inte har barnen samtidigt hemma. Om ditt barn kan vara hos pappan medan hans barn är hos er. För DÅ kan du backa och låta maken sköta allt. ))

Men nackdelen kan vara då att barnen inte lär känna varandra och att man inte känner sig som en familj utan som 3 familjer i ett:

du och din man (varannan vecka från mån-torsd)

mannen och hans barn (varannan helg fred-söndag)

du och ditt barn (varannan vecka mån-söndag)

Det säger sig självt att då är familjen något i obalans (vilket ni redan är då hans barn är hos er bara varannan helg och inte vv) och att det blir jobbigare på era gemensamma semestrar då barnen inte känner varandra och har olika regler hemma. Men för all del- det kan ju funka bra det med.