Avstå adoption om man är fertil?

Hej,

jag har börjat fundera lite kring adoption och vill fråga följande:
Anser ni att vi som (troligen) är fertila bör avstå adoption för att de ofrivilligt barnlösa skall ha möjlighet att adoptera?

Min sambo och jag har ännu inte börjat försöka skaffa barn men pratar om att börja om något år. Jag antar alltså att vi kan skaffa barn på biologisk väg men vet givetvis inte då ingen av oss försökt skaffa barn tidigare. Jag har tidigare i mitt liv funderat över adoption men antagit att man inte kan adoptera om man har möjlighet att själv få barn, och har nu förstått att det går i vissa länder?

Jag är inte adopterad själv men har vuxit upp utan min biologiska far som tidigt i mitt liv valde ett liv utan mig. Han är inte från sverige och jag har därför alltid haft funderingar kring mitt ursprung och arv (speciellt då jag nu i vuxen ålder insett att en stor del av min personlighet i form av ex intressen kommer från min far). Jag träffade nyligen ett syskon på min fars sida som ännu är barn, och insåg då att jag har en stor förmåga (i och med min uppväxt) att förstå känslan av att vilja söka rötter, undra över sitt genetiska arv, känslan av att "dom älskar mig men var är MIN pappa?" samt känslan av att vara "bortvald" av någon: trots att jag i tidig ålder "fick" en mycket kärleksfull pappa genom att min mor gifte om sig. Tankarna gick då åter till adoption och jag känner i mitt hjärta att jag skulle få en mycket nära relation till ett adopterat barn då jag själv - i vissa bemärkelser - kan förstå olika känslor och frågor.

Jag vet att många har svårt att få barn och för dessa är det givetvis en välsignelse att få möjligheten att adoptera. Vad jag förstått är det, trots stora mängder hemlösa barn i världen, få barn som kommer till barnhem och att det därmed finns fler föräldrar som vill adoptera än barn som kan adopteras. Därav min ovanstående fråga, då jag förstår den sorg för ofrivilligt barnlösa och önskar inte att ta deras föräldrarmöjligheter ifrån dom. Vad tycker ni?