Du har rätt att pappan får träffa barnet på bestämda tider som ni gemensamt gör upp, men sedan får man räkna med att en opålitlig pappa inte dyker upp. Med en opålitlig pappa får man skapa sig frihet genom släkt och vänner istället. Tyvärr är det bara att gilla läget. Ju mindre energi du lägger på det, desto bättre lär du må.
Jag har i perioder haft det så med min äldstas pappa, att det funkar några veckor för att han sedan påstås vara sjuk och inte träffar henne på hela sommaren. Om det är den psykiska hälsan eller bara viljan att få jobba som en idiot och ha full frihet med huset är svårt att säga eller om det är en kombination. Nu sedan hon är 3,5 har det oftast funkat bättre då hon väl är mindre krävande och mer kan föra sin egen talan. Så det KAN bli bättre med tiden om du har tur.