Är så galet tacksam för mina bonusbarn
Jag läser ofta om svårigheter med att vara bonusförälder, bl.a här på FL. Innan jag själv blev bonusförälder fasade jag för att försätta mig i den situationen för det verkade innebära så mycket bråk och problem. Men så träffade jag mitt livs stora kärlek som råkade ha två barn... Jag skriver inte det här för att stressa någon, försöka göra någon irriterad eller avundsjuk eller för att skryta. Jag skriver detta för att visa att det går att få bra bonusrelationer också, så att kanske fler vågar ta steget jag själv tvekade till från början eftersom jag hade hört så mycket negativt...:
Jag har så fantastiska bonusbarn. En grabb på 14 år och en tjej på 10 år. Jag var osäker först för när jag kom in i deras liv var det väldigt turbulent mellan dem och deras bio-mamma och pappan. Men på något sätt har jag, enligt min sambo och barnen, hjälpt till att sprida lite lugn och harmoni i hans och barnens liv och vi har blivit en stark liten familj på ganska kort tid. Sonen har börjat kalla mig för mamma och dottern vill alltid ligga och mysa i min famn, att jag ska läsa för henne innan hon somnar, sitta och prata långa stunder... Jag har redan från början försökt att prata så öppet om allt som det går. T.ex sa jag att "ni har ju inte valt mig, det är ju pappa som har gjort. Jag älskar er (kände dom sedan långt tidigare) och jag tänker göra allt för att ni ska må så bra som möjligt. Men om något inte känns bra, så berätta det för mig och pappa då, för ni är viktigast".
Barnen tjatar nu konstant på oss att gifta oss:) jag är bara så sjukt tacksam över att få vara en del av deras liv, att se dom utvecklas, att få trösta när dom är ledsna, prata om både svåra och roliga saker, hjälpa till med läxor, diskutera, bli sams... Allt.
Häromdagen sa dottern till mig "jag älskar dig som om du va min biologiska mamma". Det var det finaste jag har hört i hela mitt liv.
Man hör så ofta att det kan vara svårt att vara bonusförälder, och visst finns det situationer som jag också tycker är svåra. Men jag älskar barnen som om de vore mina egna, och det kommer jag aldrig sluta med.