• Anonym (Tacksam)

    Är så galet tacksam för mina bonusbarn

    Jag läser ofta om svårigheter med att vara bonusförälder, bl.a här på FL. Innan jag själv blev bonusförälder fasade jag för att försätta mig i den situationen för det verkade innebära så mycket bråk och problem. Men så träffade jag mitt livs stora kärlek som råkade ha två barn... Jag skriver inte det här för att stressa någon, försöka göra någon irriterad eller avundsjuk eller för att skryta. Jag skriver detta för att visa att det går att få bra bonusrelationer också, så att kanske fler vågar ta steget jag själv tvekade till från början eftersom jag hade hört så mycket negativt...:

    Jag har så fantastiska bonusbarn. En grabb på 14 år och en tjej på 10 år. Jag var osäker först för när jag kom in i deras liv var det väldigt turbulent mellan dem och deras bio-mamma och pappan. Men på något sätt har jag, enligt min sambo och barnen, hjälpt till att sprida lite lugn och harmoni i hans och barnens liv och vi har blivit en stark liten familj på ganska kort tid. Sonen har börjat kalla mig för mamma och dottern vill alltid ligga och mysa i min famn, att jag ska läsa för henne innan hon somnar, sitta och prata långa stunder... Jag har redan från början försökt att prata så öppet om allt som det går. T.ex sa jag att "ni har ju inte valt mig, det är ju pappa som har gjort. Jag älskar er (kände dom sedan långt tidigare) och jag tänker göra allt för att ni ska må så bra som möjligt. Men om något inte känns bra, så berätta det för mig och pappa då, för ni är viktigast".

    Barnen tjatar nu konstant på oss att gifta oss:) jag är bara så sjukt tacksam över att få vara en del av deras liv, att se dom utvecklas, att få trösta när dom är ledsna, prata om både svåra och roliga saker, hjälpa till med läxor, diskutera, bli sams... Allt.

    Häromdagen sa dottern till mig "jag älskar dig som om du va min biologiska mamma". Det var det finaste jag har hört i hela mitt liv.

    Man hör så ofta att det kan vara svårt att vara bonusförälder, och visst finns det situationer som jag också tycker är svåra. Men jag älskar barnen som om de vore mina egna, och det kommer jag aldrig sluta med.

  • Svar på tråden Är så galet tacksam för mina bonusbarn
  • Birgitta02

    Härligt att höra! Jag har, sedan många år, fortfarande kontakt med mina älskade bonusbarn. Trist att man mest får höra dåliga historier. Tack för att du delade med dig!

  • Anonym (Fia)

    Har barnen ingen mamma?Bor barnen heltid hos er?

  • Brumma

    Jag tror faktiskt att det funkar bra för de allra flesta :) De enda gångerna det inte funkar bra för de jag känner är när mamman ställer till problem på ett eller annat sätt.. Även här på FL är det oftast just sådana saker som ligger till grunden för problemen efter vad jag uppfattat..

    Själv funkade det bättre än bra med min bonus. I över 10 år. Sedan visade det sig att mamman spelat falskt, pratat illa om mig och pappan inför barnet osv. Vi har bonus enbart vh samt lov och har svårt att påverka henne. En period blev det riktigt illa och vi träffade henne överhuvudtaget inte. Nu börjar det bli bättre igen men blir mamman sur över ngt så är det kört :(

    Jag hoppas vi får tillbaka vår relation för jag älskar min bonus mycket :)

  • Anonym (Fia)

    "Älskar barnen som det var mina",dom kommer aldrig bli dina.Särskilt om dom har en bra mamma.Låter att dom saknar sin mamma mycket och därför vill ha"ny"mamma

  • Brumma
    Anonym (Fia) skrev 2015-06-21 20:08:54 följande:

    "Älskar barnen som det var mina",dom kommer aldrig bli dina.Särskilt om dom har en bra mamma.Låter att dom saknar sin mamma mycket och därför vill ha"ny"mamma


    Du tror inte att TS - liksom alla bonusmammor - är medvetna om det? Varför skall kärlek vara så hemskt? Är det inte BRA för ett barn om det finns människor som älskar dem så mycket trots att det inte är deras föräldrar?

    VARFÖR är det så viktigt att påpeka att det "aldrig kommer bli dina barn"? Vad är det för fel på folk som uttrycker sig så? Är ni så svaga människor att ni måste trycka ner sådant som är bra?

    FY för människor som du som är så små inuti att ni inte kan vara glada för de barn som har så många som älskar dem!

    Och ja. Jag älskar min bonus som om hon var min egen. Och ja, jag vet att hon aldrig kommer bli min. Det är inte heller ngt jag önskar - hon har en mamma. Dessutom är min kärlek inte villkorad på det sätt du verkar tro. Jag älskar henne. Inte för att hon är min biologiska dotter (för det är hon ju inte) utan för att hon är hon och en del av min familj.

    Här kommer en bonusmamma och vill väga upp all skit som finns på det här forumet. Och här kommer du och visar att det spelar ingen roll hur bra en bonus familj mår - människor som du SKAPAR problem ÄVEN där det inte finns några!

    PS. . Var skriver TS att mamman inte finns i bilden?
  • Anonym (Fia)

    Känns bra att det finns människor med stort hjärta!Hurraaa för alla fina extramammor

  • Anonym (Bra men.....)

    Jag tycker du ska säga ifrån till sonen när han kallar dig mamma och be honom tilltala dig med ditt namn!

    Du är ny i deras liv och de har en mamma i sitt liv.

    Det där är inte bra om ni separerar en dag!

  • Anonym (Fia)

    Ja,en dag om /när man separerar har man ju inte som styvmamma rättigheter.Och ja,det är ju inte alltid så att man fortsätter kontakten med styvbarnet,barnet kan ju ta pappas parti.

  • Anonym (Dg)

    Härligt att höra! Min man är inte pappa till mina barn, men har funnits nästan hela deras uppväxt, de minns inte att deras pappa och jag levt tillsammans. Min man är en älskad och viktig person i deras liv och vice versa.

    Han har aldrig försökt att ersätta deras pappa utan har varit en pålitlig och viktig vuxen i deras liv, någon de kan vända sig till likaväl som oss föräldrar. Idag är de 21 och 23 år och min man är en självklar familjemedlem för flickorna. Bara så märkligt att någon här ovan vill få det till att vara något negativt.

  • Anonym (envar)

    Jag tror generellt att man har bättre förutsättningar att få det bra om man är beredd på det svåra. Motsatt mig själv som inte fattade varför det skulle va negativt att han hade barn, tvärtom såg jag fördelar istället. Först var det inga problem men när problemen väl kom, fy vad jobbigt det varit. Så det kan nog löna sig att läsa på lite innan.

  • Gung Ho
    Anonym (Fia) skrev 2015-06-21 20:08:54 följande:

    "Älskar barnen som det var mina",dom kommer aldrig bli dina.Särskilt om dom har en bra mamma.Låter att dom saknar sin mamma mycket och därför vill ha"ny"mamma


    ...därav uttrycker 'som om' :-/
  • terfje

    Hej!
    Jag älskar min bonusdotter otroligt mycket. Hon kallar mig oftast för bonusmamma och när hon sa till en början mamma så rättade jag henne och sa att det är okej med mitt namn eller bonusmamma. mycket för respekt gentemot hennes mamma som dock inte är mycket närvarande i hennes liv då pappan är boendeförälder och mamman bor 35 mil bort.

    så problem mellan bonusdottern och mig finns knappt och visst lite oense kan man alltid vara.

  • Påven Johanna

    Jag älskar också mina bonusbarn, och jag både känner mig och är älskad, uppskattad och respekterad av dem. Vi har och har alltid haft det mycket bra och framför allt roligt tillsammans. Glad

    Jag tycker att det låter ovanligt och - i mitt tycke - också en smula märkligt att en tonåring skulle välja att kalla pappans nya partner för mamma. Nu skriver ju ts dessutom att de blivit "en stark liten familj på ganska kort tid" vilket får mig att tro att de kanske befinner sig i någon typ av smekmånadsperiod. Gissningsvis så faller nog det tilltalet ifrån när alla hittat sina vanliga roller och vardagen innehåller både aproliga grejer och annat av nöden tvunget.

Svar på tråden Är så galet tacksam för mina bonusbarn