Min 11 månaders förvandlas till Duracellkanin då vi lägger henne! Tips tack!

Så var det för oss också kring 1 års ålder. Jag minns att jag tänkte att det kanske berodde på ljusa sommarkvällar, men kan ju vara en fas också. Det tog några månader av rally i sängen, men sedan lugnade det ner sig igen och återgick till kortare smidigare läggningar.

Lägger ni henne för tidigt på kvällen?

Att hon är sådan på dagen kan ju vara för att hon behöver sovstund på dagen?

Jag hadde så med min minsts runt 1-års ålder (är 2 nu) men jag testade att lägga en timme senare och då gick det galant.

Med min äldsta tror jag inte att jag hade så... har 13 år mellan barnen så var ett tag sedan äldsta var ett

Eller så lägger ni henne för sent. Övertrötta barn är också svåra att lägga.

Vi lägger henne klockan 20. På dagen är det meningen att hon ska sova kl 12.30. Jag tror egentligen mer på övertrött, för hon kliar sig i örat och håret som hon alltid gjort innan hon somnar. Men nu är det som om hon inte får ro.

Kanske är hon inte tillräckligt trött? Sovtiderna behöver ju varieras och ändras hela tiden. Sömnbehovet minskar efter hand och tiderna behöver justeras. Kanske försöker ni lägga henne innan hon är trött?

Våran 10-månaders är likadan och har varit ett bra tag nu. Superjobbigt är det. Vi har provat lägga både tidigare och senare men det gör ingen som helst skilnad.

Hon måste "leka" av sig känns det som.

Jag tror att rutiner är bra för barn och därför brukar vi lägga henne efter lunch. ( är inte det ganska normalt?). Vi har nog justerat hennes sovtider med jämna mellanrum, tex. för två månader sedan sov hon två gånger om dagen.

Klart vi kunde prova lägga henne lite senare på dagen men hon brukar ibland nästan somna då hon äter lunch, så jag vet inte...

Håller med Dijon om att det känns som hon måste leka av sig i sängen först.

När går hon upp på morgonen? För oss har det ALLTID berott på för sena mornar, för lång/för sen dagsvila eller för tidig läggning när vår stora son varit duracellkanin. Tillräckligt trött, ett långt bad och vällingmys i soffan så har han inte haft en chans att hålla sig vaken.

Hon vaknar ungefär 07.30.

Tagit nästan två timmar att söva vår dotter nu i ett par dagar, hon ska bara stå hela tiden och försöka gå. Puh...halva dagarna går åt till sövning här går hon upp 6-6,30 så tror inte hon går upp för sent i vårt fall.

Känner igen allt du skriver. Vi har också strikta rutiner med fasta tider för både sömn och mat (ja, vi har förstås justerat tiderna med barnets utveckling). När sonen blev 12 månader gick han från att ha somnat själv i flera månaders tid till att vi var tvungna att stå vid sängen. Och det ska snurras och resas och ställa sig upp och hållas på sedan dess. Har pågått i snart tre månader. Vi har valt att inte aktivt förändra beteendet för oftast är han klar med sitt snurrande på 20 minuter men helst vill man ju bara kunna gå ut ur rummet som förut så snart är det nog dags att läsa "Somna utan gråt" igen.

Hur som helst, jag pratade med min mor om det. Hon är lärare i pedagogik på högskolan och hon menade att när barn i den åldern gör alla dessa grejer i samband med nattning så testar de föräldrarnas gränser. Barnet vill ha regler att följa och testar därför hur föräldern reagerar. Man ska med andra ord reagera bestämt men mjukt. Hur länge barnet testar är dock olika.

Man kan testa den teorin genom att låta en annan nära person tex farmor/mormor lägga nån kväll så kommer de förmodligen inte känna av samma problem. Barnet har inte samma behov att skapa lika tydliga känslomässiga kontrakt med någon annan än med föräldern.

En annan teori som min superpedagog till mor hade är att barnet helt enkelt har lärt sig att tex ställa sig upp i sängen och vill både visa upp och testa sin nya skicklighet i all oändlighet.

Jag tror ni ska fortsätta med era rutiner. Vi har hela tiden känt att det funkat bäst för oss att vara konsekventa med rutinerna och det kommer man nog vinna på i längden. Barn mår nog bäst av att veta vilka regler och rutiner som gäller även när de försöker testa oss till vansinne. ????