Det där låter som min relation som tog slut för fyra-fem veckor sedan (där jag vore din pojkvän).
Mitt ex var precis så som du beskrev dig själv i ditt inlägg. Det slutade med att hon var otrogen bakom min rygg och började flörta med en annan kille. Jag upptäckte detta, men då hon verkade ledsen för det hela, så tyckte jag att iom att inget speciellt hänt så ville jag ändå fortsätta vår relation. Vad som hände efter detta var att hon kände att hon inte hade något som stoppade henne från att fortsätta vara otrogen mot mig (det var i alla fall vad hon sade då förhållandet tog slut) och ett par veckor senare så avslutade hon förhållandet efter jag ifrågasatte och frågade henne vad som gjorde mig viktig i hennes liv.
Jag har förstått i efterhand att jag var för snäll mot henne och inte satte några gränser. Hon var alltid min prio ett och jag kunde göra allt för henne. Detta tråkade ut henne.
Att vara tillsammans med någon för att man tycker synd om dem eller för att man ej vill såra dem tycker inte jag är snällt. Alla förtjänar att vara älskade. I slutet av mitt förhållande, så kände jag mig väldigt åsidosatt och såhär i efterhand så är jag både glad och ledsen att förhållandet tog slut.
Kärleksgnistan går i vågor, ibland känner man mer och ibland så känner man mindre, glöm inte detta! Vad du ska göra kan jag inte tala om för dig. Jag är ingen terapeut eller psykolog. Mitt råd är att du ska följa dina känslor. Om du vill kämpa för det ni har tillsammans, så gör det men om du känner att hur bra och go din pojkvän än må vara, så kommer han inte kunna göra dig lycklig, så tycker jag att du bör fundera över det andra alternativet.
Om du har tur, så kanske det är så enkelt för dig att han är för snäll med dig. Om sådant är fallet, så säg till honom att du vill att han ska sätta gränser och inte alltid prioritera dig högst.
Jag skrev en del och i slutändan så vet jag inte hur konstruktivt det hela blev, men jag hoppas att det kan hjälpa dig att sortera dina tankar och kännslor!
