Extremt känslig 1-åring, vänta med umgänge?

Pappan har inte viljat vara delaktig förrän när barnet var 9 månader. Han har inte ens hört av sig till mig och helt plötsligt damp en stämning ner i postlådan. Muntlig förhandling hölls och han fick övervakat umgänge en gång i veckan 30 min per gång. (Barnet hann fylla 1 år innan). Då han varit våldsam och hotfull ansåg ordföranden att det räckte med så lite till att börja med. Nu har det varit umgänge vid totalt 5 tillfällen och varje umgängestillfälle har blivit katastrofala. Barnet är högkänsligt (har även intyg från bvc) och hatar att åka hem till folk, hatar att träffa andra människor, är extremt känslig för förändringar (sover oroligt eller inget alls och gråter) och är i stort behov av närhet, trygghet och rutiner. Så fort jag ändrar på nåt blir barnet otroligt trött, ledset och oroligt samt sover dåligt. Vi gör saker varje dag och jag har märkt vilka saker som går bra att göra (tex åka till affären går bra, men att åka in till stan och titta på kläder är uteslutet, då får jag ingen av oss någon sömn den natten). Tillbaka till umgänget, varje gång ett umgängestillfälle varit har umgängesstödet varit tvunget att komma ut med barnet till mig (då jag varje gång väntat utanför ifall jag skulle behövas) då barnet gråtit så mycket att hen inte kunnat andas. Barnet blir hysteriskt direkt och de har försökt ta till knep (trygga leksaker, snutte, sånger barnet gillar, smoothie, annat att äta) men ingenting funkar. Barnet blir extremt ledset och det gör otroligt ont i hjärtat. Vi har fått avbryta umgänget varje gång. Pappan vill ej ha med mig under umgängena därför är det inget alternativ. Han vill heller inte vistas någon annanstans och vägrar att diskutera, det är BARA det här upplägget som funkar för honom, vi har även dom på det. Varje vecka får jag åka hem med en så ledsen liten krabat som inte vill äta, inte sova, bara gnälla och gråta. Det går successivt över och till slut somnar hen vid bröstet för att sedan vakna, gråta, somna, vakna och gråta, somna osv. Jag känner inte att det håller och jag vill avvakta ett litet tag innan vi fortsätter för barnet mår inte bra av det här upplägget. Barnet är i en extremt känslig fas (hen brukar inte vara såhär extremt känslig) och jag vill låta den gå över innan vi försöker igen. Jag är rädd att hen ska förknippa det här med något negativt och otäckt. Hen är ju bara 1 år... och jag vill inte att hen ska må dåligt, som hen gör nu. Jag har pratat med min advokat som hört av sig till tingsrätten och vi har uppmanats att fortsätta med umgänget tills nästa gång vi ses och så ska vi prata om det då. Det är 5 umgängen till. Jag känner att det är ohållbart. Jag har gett detta upplägg en chans och det funkar helt enkelt inte. Det är ohållbart och jag vill inte se mitt barn må så dåligt en gång till! Vad ska jag göra??