Bästa TS,
Du, eller snarare ni båda har en jätteutmaning att hantera nu så länge du äter Citolapram för din sexlust kommer inte bli bättre tyvärr. Varför säger jag det så säkert? Jo för att jag själv åt Citolapram (20 mg) under 1 års tid och upptäckte ganska snabbt att jag blev helt avtrubbad på flera olika sätt, bl.a just sexuellt. Jag gick tillbaks till läkaren och sa att detta fungerar inte, jag kan inte ha sex längre och är det så här det kommer vara så kommer jag sluta med Citolpram. Min läkare svarade att jag kunde få Viagra (jag är man) som kanske kunde hjälpa mig ha sex, så jag tackade jag och gick hem och tog en tablett (25 mg) och min tjej & jag satt och fikade med spänd förväntan på vad som skulle hända nu.
Värt att nämna, är att vid vissa tillfällen var jag ändå lite sugen på sex när jag åt Citolapram utan tillgång till Viagra, men det slutade med ett väldigt dåligt stånd så sexet blev typ uselt...och det i sin tur sänkte självförtroendet så mycket att jag sedan inte ens våga testa att ha sex igen. Det var här som Viagra skulle hjälpa till, att behålla ståndet.
Så efter ca 50 min vid fikabordet hände det, det började knaka i brallan på mig efter att jag tagit min förts Viagra. Vi rusade in till sovrummet och satte igång glada i hågen...3,5 tim senare sa min tjej att "nu pallar jag inte längre då jag är slutkörd"! Så vi fick sluta där, själv var jag så otroligt frustrerad att jag höll på att slå sönder halva huset kände det som även om jag aldrig slagit sönder ens ett glas under mitt liv, för det som hände var att jag försökte få orgams i 3,5 tim vilket visade sig vara helt omöjligt...totalt omöjligt då jag inte lyckades ens komma fram till "tröskeln" där man känner att nu är det en orgasm på gång. Mina fantasier som jag brukar ta till för att hjälpa mig på traven, de gick inte ens att få igång, jag vet exakt vilka fantasier jag brukade använda innan jag åt Citolapram och du fungerade de alltid för att hjälpa mig fram till orgasm - men nu var det som att någon raderat ut mina fantasier på hårddisken. Jag var helt ställd över vad som hade hänt i min hjärna & mina tankar, hur var det möjligt att en tablett (Citolapram) kunde påverka mig och mitt sexbehov så otroligt förödande? Vi försökte ca5-8 gånger till med sex och det blev samma resultat, maratonsex utan orgasm för mig (men galet många för henne) och till slut blev hon faktiskt slutkörd och sa att så här kan vi inte ha det längre. Så det blev ett liv utan sex för oss i några månader, jag kunde inte ens tillfredsställa mig själv under tiden. Så en dag vaknade jag upp och sa till både mig själv och henne att nu slutar jag med Citolapram, för jag har hellre problem med ångesten jag fick dem mot än problem med sexlivet & relationen som det nu hade blivit.
Jag ringde läkaren som sa att man inte får sluta tvärt med medicinen utan måste trappa ner, så jag halverade dosen till 10 mg under 1 mån och sedan slutade jag helt. En månad senare var vårt sexliv lika bra som innan jag fick citolapram, och jag tog tag i ångesten genom att gå på KBT som dessutom hjälpte mig.
Slutsats:
Läkarna skriver gärna ut denna vedervärdiga psykmedicin, utan att informera om att sexlivet blir katastrofalt, för att man ska bli fri från problemet man sökte för (ångest, depression m.m.) och gå hem och vara avtrubbad, glad & nöjd. Det verkar bli billigare för Lanstinget än att sända en till vidare behandling, typ KBT på remiss. Problemet är bara att relationen & det intima privatlivet försvinner helt i stället.
Jag gjorde mitt val som sagt och slutade samt tog tag i grundproblemet på annat sätt. Vad tror du blir bäst för dig TS? För sexlusten kommer du inte få tillbaks vågar jag påstå...
