orolig för mina bonusbarn

Jag tycker inte att du ska utsätta din dotter för detta mer. Antingen får du och pojkarnas pappa ha dem under uppsikt hela tiden, då menar jag verkligen HELA tiden, ni byter av varann vid toa besök så att dom hela tiden har koll på sig. Fram tills du hittat nytt boende.
Men det bästa är om dottern kan bo hos sin pappa eller annan släkting tills du fått boende.

Jag är gravid och väntar barn om 6 veckor så beslutet blir ju ännu tyngre att ta. Jag vill att pojken ska till bBUP medans han pappa menar på att det är helt "normalt" för en femåring ? :/ är det normalt eller inte?

Normalt?!??!?!?! Jag blir både chockad och ilsken nu!!!
Hade jag fått veta att mina barn gör sånt... Då vette tusan.. Ilsken är bara förnamnet!! Stå på dej!!

Min dotters pappa har inte Heller möjlighet att ha henne mer & det är ju inte hon som ska "flyttas undan "

Jag vet inte hur jag ska göra. Tycker inte detta är normalt beteende av en femåring. :(

Jag tänker såhär: Det är högst normalt att som 5-åring vara nyfiken, och en del kan säkert till och med bli lite fixerade utan att det är något oroväckande i det.

Det som däremot inte är okej UNDER NÅGRA SOM HELST OMSTÄNDIGHETER är att göra NÅGONTING mot någon annans vilja - och SÄRSKILT inte när det gäller kroppen, könet osv. Din bonus verkar inte tveka att använda våld och tvång för att få tillgång till dotterns kropp, och det måste ovillkorligen få ett slut - NU. För BÅDA deras skull. Din dotter ska vara fredad, och bonusen behöver OMEDELBART lära sig gränser.

Exakt hur ni ska göra vet jag inte. Eftersom ni har pratat och förklarat kanske det behövs strängare åtgärder som rejäl utskällning eller liknande. Han måste förstå att detta inte bara är "lite" fel eller busigt utan att det är totalt oacceptabelt beteende.

Du verkar inte ha din man med dig i detta riktigt. Det är ett stort problem. Kan du sätta ner foten en gång för alla och kräva att han inser allvaret och gör något åt detta? Ni måste ha en enad front.

Och jag håller med om att de inte ska lämnas ensamma så länge bonusen inte har förstått hur man beter sig.

Nej, nej,nej det är inte acceptabelt. Hon blir tvingad att göra sånt hon inte vill och blir objekt för hans nyfikenhet. Det är inte, under några omständigheter okej att utsätta henne för något sådant. Skydda henne till varje pris. Hade någon gjort så mot mitt barn, oh hell hath no fury... det spelar ingen roll vems den andra ungen var. Nu har du ju tom låtit detta hända fler gånger, ja, du läste rätt, DU har låtit det hända. Förstår inte ens varför du ens överväger att fortsätta låta det hända igen. Du har makten att låta din dotter slippa detta. Du och endast du. Du som ska skydda ditt barn mot allt och vara ett stöd och ge trygghet. Du låter detta hända. Du har makten över situationen. Pappan verkar ju inte särskilt pålitlig när det gäller detta så där lär du ju inte få något stöd så försök vara stark i dig själv. Du är hennes mamma, du vet vad du ska göra.

Det är hemskt det som hänt med din dotter och tror som de andra att ni bör hålla isär barnen. Kan det vara så att ngn gjort liknande mot bonussonen? Jag tycker inte att det låter som normalt att använda våld och tvång.

Jag känner också skuld i det hela då jag har stannat & sambon lovat osv att ringa BUP , men det har inte skett ännu. Biomamman vet om att detta har hänt och ang hur vi går tillväga är såhär : både jag & sambon skäller ordentligt och förklarar att det är ALDRIG ok att pilla på någon annan och jag flippar väl ut rätt ordentligt. Pojken gråter och säger att han inte vet varför han gör det, han är nyfiken osv.

Men jag klarar det inte längre, jag vill inte behöva leva som en jävla hök på barnen & jag klarar knappt av att se mina bonusar just nu för detta som hänt. Nu har han ju aldrig lyckats att komma åt på något sätt men för mig så känns det ändå som ett övergrepp mot min dotter

Det är övergrepp, hon blir tvingad och utsatt mot sin vilja. Du har det inte lätt och verkar inte få något stöd i omgivningen. I min värld spelar det ingen roll vilken relation jag har med vem mina barn går före allt. Jag har satt dem till världen och det är min skyldighet att ge dem trygghet annars är jag har jag lika stor skuld i situationen. I would show them seven different types of crazy om mitt barn var i din dottern situation. Det är inte ett ok beteende och du kan inte styra över det men du har hela makten över din dotter och hennes välmående. Skydda henne och låt dem reda ut sitt egna problem de verkar ju inte särskilt sympatiska. Ditt ansvar är över din dotter inte någon annan.

Pratat med bup, de anser att han beteende är normalt för en nyfiken 5 åring. Det gör ju inte jag. Hur glr jag nu? Det enda dem sa att "händer det fler gånger så får vi ju ta upp det här" fler gånger?!!! Jag vet inte vad jag tar mig till om det händer fler gånger.. :(