Exet styr umgänget med barnen - en riktig mardröm

Om det är någon som känner honom så är det du. Eller? I alla fall, sådana här killar brukar bli medgörliga och följsamma när de får klart för sig vem som bestämmer.
Alltså måste du göra något. Vad är hans ömma punkt(er)?, det borde du känna till. Kan det funka med att du slår honom på käften? Kan det funka med att varje gång han ringer så svarar du och ber om att få ringa upp. Vänta 10 minuter och ring sedan. Sådana grejer, kan det funka? Du känner honom, det är en bra början.

I det du skriver här så ser jag inget annat än en pappa som är orolignför sina barn. Du däckade av alkohol hemma med barnen, du är inte stark psykiskt, du har drabbats av jobbig förlust osv.

jag tror att om man är en trygg och bra pappa ska man också antränga sig för att ha ett bra och fungerande förhållande till barnens mamma och vice versa

tycker det låter lite motsägande om man säger sig vara orolig för drickande av alkohol och samtidigt godkänner helgumgänge, det är ju på helgerna mest drickande förekommer

jag hoppas det löser sig för alla inblandade, både de vuxna och barnen

Anonym (Y): förstår hur du tänker. Men efter att ha levt tillsammans 12 år så känner han mig väl likaväl som min inställning till alkohol, och min konsumtion ligger nog betydligt lägre än snittet. Det blev som det blev den kvällen och han reagerade. Jag har varit väldigt hård mot mig själv men har tagit mig förbi och släppt det. För hur det än är så kan man inte göra saker ogjorda, det är bara nuet och framåt som gäller.

Men det som stressar mig är att han är så oberäknelig pga bitterheten. Tror inte att han baktalar mig för barnen (och det gör inte jag om honom heller) men det ska vara växelvis boende och inget annat.

Jag gick igenom en jobbig och extremt stressfylld tid, men är tillbaka till mitt vanliga liv igen med jobb och ny kärlek osv. Det finns inget att anmärka på som skulle peka ut mig som en olämplig vårdnadshavare och det vet exet. Tvärtom så är jag mer engagerad än vad han är vad gäller skola, tandläkare, klippning etc. Ja, du vet ju. Sånt som vi mammor gör. :)

Anonym (svår situation):

Självklart hade det varit bra om kommunikationen hade fungerat. Ett fåtal gånger har den gjort det men till 98% gör den inte det. Han har försökt tvinga mig till muntlig kommunikation, hotat med att barnen inte ska få komma hit etc. Men när min advokat tar upp det med hans ombud blir såklart svaret att det inte är några problem att kommunicera via sms/mail.

Han är otroligt långsint och glömmer aldrig något han anser vara en oförrätt. Men jag har lärt mig att han är den som äger problemet och därmed kan jag inte påverka. Mitt fokus ligger på barnens liv med mig.

[quote=75017934][quote-nick]Rakad Apa skrev 2015-03-16 17:44:38 följande:[/quote-nick]

Så du tycker att hot och trakasserier är okey eller?

[/

Jag ser inga hot eller trakasserier beskrivna.

[quote=75020056][quote-nick]Nattflamma skrev 2015-03-17 03:36:16 följande:[/quote-nick]

Anonym (Y): förstår hur du tänker. Men efter att ha levt tillsammans 12 år så känner han mig väl likaväl som min inställning till alkohol, och min konsumtion ligger nog betydligt lägre än snittet. Det blev som det blev den kvällen och han reagerade. Jag har varit väldigt hård mot mig själv men har tagit mig förbi och släppt det. För hur det än är så kan man inte göra saker ogjorda, det är bara nuet och framåt som gäller.

Men det som stressar mig är att han är så oberäknelig pga bitterheten. Tror inte att han baktalar mig för barnen (och det gör inte jag om honom heller) men det ska vara växelvis boende och inget annat.

Jag gick igenom en jobbig och extremt stressfylld tid, men är tillbaka till mitt vanliga liv igen med jobb och ny kärlek osv. Det finns inget att anmärka på som skulle peka ut mig som en olämplig vårdnadshavare och det vet exet. Tvärtom så är jag mer engagerad än vad han är vad gäller skola, tandläkare, klippning etc. Ja, du vet ju. Sånt som vi mammor gör. :)

[/

Det ligger självklart mer bakom o det går inte att förmedla allt här i kort text. Med mitt inlägg så menade jag inte att allt var bra ellercatt han är perfekt. Jag menar bara att Ibsen du skrev fanns inget direkt märkligt att utlösa.nkansje fokuserar du på fel saker när du skriver ner? Och att du även fokuserar påmfel saker när ni tvistar? för uppenbarligen så förlorar du. Vad har han för "fel"? När handlar han fel? Är han en olämplig förälder? Hur hotade han dig?

Jag tänker så här. Du säger att han är en bra och stabil pappa, släpp då den delen av kommunikationen. Svara inte när han ringer utan låt det ringa ut och skicka sen ett mess och fråga vad han ville. På så viss slipper du höra hot och kränkningar men kan spara allt som kommuniceras.

Lämna sen allt åt din advokat att sköta och ägna dig åt att må bra. Bara för att han är far till dina barn har du ingen skyldighet att lyssna på hans skit.