Missfall och så ledsen på min mor

För några dagar sedan fick jag missfall (v 7 + 6)) som var så fruktansvärt. 
Har väldigt ont fortfarande i rygg, kropp och blöder massor.

Det som gör mig ännu mera ledsen och nedstämd är min mor som jag ringde och berättade för. 
Vi har aldrig haft någon vidare kontakt och som moder har hon väldiga svårigheter vad det gäller att ge mig kärlek, uppmuntran, att visa känslor och allt.

Hade varit tveksam till att berätta för henne men tänkte att nu ska jag säga som det är. Jag gjorde det och som jag visste skulle hennes svar vara fåordigt.
Det enda svar hon hade att säga var att "ja, så är det".
Ingenting om nämen vad tråkigt, vad ledsen jag blir eller någonting.

Gick två dagar och hon ringer upp och säger att hon har gått och tänkt på det här och det var nog i alla fall bäst att det gick så som det gick, att jag fick missfall.
Du är inte ung längre (är 43 år) och  det kan bli vad som helst då.
Förklarade för henne att det finns både Kub och fostervattensprov för att kunna se om inte barnet är friskt.

Efter vi talades vid så har jag gått och tänkt på att hon verkar tycka att jag är oförstående som ska skaffa barn vid 43 års ålder och att det kommer bli något fel på barnet då.
Jag blir så ledsen och ångrar djupt att jag för en gång skull nämnde detta för henne.

Känner mig så ledsen