Galen katt!

Det där är ett vanligt beteende på en mycket understimulerad katt. Han är uppenbarligen högaktiv, och en sådan katt har oftast ett enormt behov av kattkompis att härja med, en som verkligen håller hans tempo och inte blir rädd när han vill brottas. Jag har själv en sådan katt hemma, bland 4 andra. Aldrig i livet att han skulle må bra som ensamkatt, han behöver så mycket mer.

En så aktiv katt som är ensamkatt har inget annat att göra än att flänga i gardinerna, brottas med fötter, osv, för det är ju det som finns att göra. Har man istället två galna katter så kommer de mer och mer flänga runt och brottas med varandra och leka vilda tafattlekar, och påhopp och angreppen på dig och barnen kommer minska, eftersom det är roligare att busa med kattkompisen än att terrorisera er.

Så min rekommendation är att leta efter en jämlik kompis till honom. INTE en kattunge, eftersom ni inte har en aning om hur denne blir när den vuxit upp, utan en ungkatt som är minst 6-7 månader och som man vet har likadan personlighet och aktivitetsnivå som er galenskapare, samma modiga sätt och som inte drar sig för lite hårdhänt brottning :)

Och så får ni orda fler klösmöbler (höga, helst upp till tak), kanske sätta upp lite hyllor som katten/katterna kan springa på eftersom katter i regel älskar att vara på hög höjd. Och mera bus! Laserpekare brukar vara poppis.

Och eftersom han trots allt är så otroligt påflugen att han hoppar på barnen tycker jag att det verkligen är ett allvarligt tecken på att han behöver ha någon annan att attackera (en likasinnad polare), och det är ganska snabbt.

Men välj för all del INTE katt med hjärtat, hur söt och go den än är, utan välj med hjärnan, annars får ni lätt två katter med olika behov och som till slut inte tål varandra.

Säger som tidigare talare. Katten behöver en kattkompis. Kattungar har ett enormt behov av att busa och brottas. Det är en del av deras utveckling. Skaffar man kattunge bör man alltid skaffa två (om man inte redan har en aktiv katt i hemmet). Vill man ha en ensamkatt bör man skaffa en äldre katt som är van vid att vara utan kattkompis.

Det kan fungera med en kompis, men långt ifrån säkert..
Jag/vi har själv tagit hand om två syskonkatter som höll på att riva en lägenhet, trots tillgång på div möjligheter att roa sig förutom sig själva.
Å vad dom behövde var frihet, att kunna jaga å ha tillgång till ett revir.
Dom blev totalt förändrade, även om det tog lite tid, när dom flyttades från lägenhet till friheten på landet..

Nu är dom lugna å sociala, fungerar alldeles utmärkt med våra andra katter, så jag tror att arvsanlagen gör att vissa katter helt enkelt inte kan anpassas, till att vara innekatt i lägenhet..

Tack för era svar.

Vi bor i lägenhet, 3 trappor upp så för oss är det inte en möjlighet att kunna ge honom "mer frihet"

Åh! :(

Jag ska dra iväg i eftermiddag o köpa mer leksaker och en stor klätterställning till honom till att börja med! Fungerar inte det så får vi nog börja titta efter en kisse till.. Han skulle nog gilla en kompis.

Bör det vara en kastrerad hane då? Eller kommer han komma bra överens med en kastrerad hona? Vad tror ni?

Min erfarehet är att två kastrerade hankatter fungerar bra, men inte lika bra med två kastrerade honkatter., olika kön om de är kastrerade fungerar åxå bra hos oss, även om hannarna oftast är de som vill busa mest.., kan bli en del fräsande från honorna som inte vill delta, å lite päls som avlägsnas, men eg inget allvarligt.

Okej. Det känns så trist (främst för hans del) att han är understimulerad! Jag/vi har verkligen försökt att stimulera honom så gott vi kan och hinner. Han är väldigt mysig annars.

Men han klöser inte på saker eller tuggar så det är ju skönt de iaf...

Finns det risk att han börjar med de om han (trots våra försök) fortsätter att vara upp och ner och överallt?

Tror inte det.., med den erfarenhet vi har av katter, så brukar dom behålla sina personligheter genom hela livet.
Så förvänta dig inga större förändringar, inte mer än att den katt du nu har fortsättar att vara livlig, men att den utagerar mot kattkompisen istället för på ungar å inventarier.

Kan du hitta en kattkompis med ungefär samma egenskaper/temprament så tror jag det blir bra för båda, så tycks det iaf fungera hos oss.., lika bara leka bäst, du vet.. 

Fast det förstås, vi har en kastrerad hanne som kan vara en jäkla retsticka å driva katttjejerna till vansinne, när han känner för det.
En stooor å väldigt kraftfull hanne, som man riktigt ser hur han njuter av att retas med de mycket mindre å klenare kattjerna
Sin brorsa gör han aldrig nåt liknande med.., dom leker å brottas så snällt så..

Hona eller hane spelar ingen roll, men det är som sagt MYCKET viktigt att det är en katt som verkligen orkar hålla tempot och som gillar det er katt gillar, t.ex. jagalekar och brottning. Ingen mes eller nån som är latare.

Klösmöbler i all ära, men även den är snart tråkig, hur nödvändig den än är, och då är det roligare att leka kamikazepilot på barnen igen, för de rör sig ju. För i klösmöbeln är det kul att klättra, men den är inte särskilt rolig att leka i på egen hand. Två katter tillsammans däremot kan ha galet kul där! Och även om ni leker med katten där så klart.