• Sallysally

    Sfinkterutpur fick jag

    Fick sfinkteruptur när mitt barn föddes för 10 mån sen ca.

    Ej vågat ha sex efter förlossningen än. :(

    Ngn där ute som har ngt vettigt att säga kring denna biten?

  • Svar på tråden Sfinkterutpur fick jag
  • plastkotte
    Sallysally skrev 2015-01-15 21:50:41 följande:

    Fick sfinkteruptur när mitt barn föddes för 10 mån sen ca.

    Ej vågat ha sex efter förlossningen än. :(

    Ngn där ute som har ngt vettigt att säga kring denna biten?


    Vilken grad var det? Det är hemskt jobbigt.. Jag fick en sfinkterruptur grad 3. Läktiden, var värre än själva förlossningen tyckte jag, men så hade jag ju den värre typen av sfinkterruptur också..

    Det enda jag kan säga är att det blir bättre med tiden!
  • Ramborg

    Det tog 18 månader innan jag var helt återställd. Beklagar att du också fick en sån skada. Min var också grad 3.


    42.
  • Sallysally

    Grad 3 för mig med.. Total ruptur.

    Jag har även ont ibland när jag ska göra nr 2... Spricker upp liksom..

    Ibland om jag e typ ursäkta... Ej så hård i magrn så känns de bättree och gör ej ont.

    Ang sex så känns de som underlivet liksom krampar.. Känner mig jättetrång ...

    Anmälde ni er skada? Är själv missnöjd med hur min förlossning var och att barnmorskan köndes oerfaren osäker :(

  • plastkotte
    Sallysally skrev 2015-01-16 09:57:15 följande:

    Grad 3 för mig med.. Total ruptur.

    Jag har även ont ibland när jag ska göra nr 2... Spricker upp liksom..

    Ibland om jag e typ ursäkta... Ej så hård i magrn så känns de bättree och gör ej ont.

    Ang sex så känns de som underlivet liksom krampar.. Känner mig jättetrång ...

    Anmälde ni er skada? Är själv missnöjd med hur min förlossning var och att barnmorskan köndes oerfaren osäker :(


    Jag vet vad du menar med nr 2, jag var länge rädd när jag behövde gå på toaletten, då jag var rädd för att det skulle göra ont. Det du kan göra antar jag är att ta lite lite laxeringsmedel? Men bara lite så att avföringen mjuknar lite.. Men du bör kanske rådfråga med din läkare först! Jag tycker dock att du bör prata med någon om det, du ska inte behöva ha det så! Och de finns säkert hjälp att få! Jag bodde i ett annat eu land, så de var inte riktigt samma vård som i sverige.

    Ang underlivet så är det första du kan göra, är att även här prata med någon om din rädsla, sen se om du kan få göra en undersökning där man kan titta hur det har läkt och om det ser "normalt" ut idag, eller om det har orsakat några skador som finns kvar. Jag hade i ungefär 12-18 månader en brännande känsla i underlivet nästan dagligen, ibland gjorde det så hemskt ont att jag var tvungen att sätta mig på huk ett tag. Men det försvann sedan, antar att det var läkprocessen som gjorde sitt, både gjorde ont på olika vis men tillslut blev det bättre också.

    Jag försökte stämma sjukhuset, bodde som sagt i ett annat land, då barnmorskan var helt oerfaren, hon var ny, och hade hand om mig ensam, hon drog ut mitt barn utan att jag krystade, lät inte min kropp göra sitt, därför blev det såhär. Men det skrev hon såklart inte i journalen, och den enda som kunde gå i god för detta var mitt barns pappa .. Så ord stod mot ord och advokaten tyckte inte att vi kunde fortsätta då det förmodligen skulle läggas ned. Så det blev inget. Idag är jag normal därnere, inga men för livet, det är 4 år sedan, men det tog sin tid innan det var återställt. Som tur var fick jag en bra läkare efter förlossningen som gjorde ett superjobb med att sy.

    Enda problemet jag har kvar från förlossningen idag, är min svanskota som jag bröt under förlossningen, den kan göra väldigt ont då och då. Annars ingenting.

    Så gå till din vårdcentral eller gynmottagning och prata med någon person du känner dig trygg med! Det finns hjälp att få! Lycka till
  • Sallysally
    plastkotte skrev 2015-01-16 13:08:31 följande:

    Jag vet vad du menar med nr 2, jag var länge rädd när jag behövde gå på toaletten, då jag var rädd för att det skulle göra ont. Det du kan göra antar jag är att ta lite lite laxeringsmedel? Men bara lite så att avföringen mjuknar lite.. Men du bör kanske rådfråga med din läkare först! Jag tycker dock att du bör prata med någon om det, du ska inte behöva ha det så! Och de finns säkert hjälp att få! Jag bodde i ett annat eu land, så de var inte riktigt samma vård som i sverige.

    Ang underlivet så är det första du kan göra, är att även här prata med någon om din rädsla, sen se om du kan få göra en undersökning där man kan titta hur det har läkt och om det ser "normalt" ut idag, eller om det har orsakat några skador som finns kvar. Jag hade i ungefär 12-18 månader en brännande känsla i underlivet nästan dagligen, ibland gjorde det så hemskt ont att jag var tvungen att sätta mig på huk ett tag. Men det försvann sedan, antar att det var läkprocessen som gjorde sitt, både gjorde ont på olika vis men tillslut blev det bättre också.

    Jag försökte stämma sjukhuset, bodde som sagt i ett annat land, då barnmorskan var helt oerfaren, hon var ny, och hade hand om mig ensam, hon drog ut mitt barn utan att jag krystade, lät inte min kropp göra sitt, därför blev det såhär. Men det skrev hon såklart inte i journalen, och den enda som kunde gå i god för detta var mitt barns pappa .. Så ord stod mot ord och advokaten tyckte inte att vi kunde fortsätta då det förmodligen skulle läggas ned. Så det blev inget. Idag är jag normal därnere, inga men för livet, det är 4 år sedan, men det tog sin tid innan det var återställt. Som tur var fick jag en bra läkare efter förlossningen som gjorde ett superjobb med att sy.

    Enda problemet jag har kvar från förlossningen idag, är min svanskota som jag bröt under förlossningen, den kan göra väldigt ont då och då. Annars ingenting.

    Så gå till din vårdcentral eller gynmottagning och prata med någon person du känner dig trygg med! Det finns hjälp att få! Lycka till


    Tusen tack för ditt svar och beklagar de som drabbade dig.

    Jag ska försöka prata med ngn om min rädsla för penetration.. Kan liksom inte tänka mig föra in ngt så "stort" som en penis.. Finger har jag klarat av men de svider lite även då.

    Ang anmäla så blir de nog som du säger ord mot ord... Så de e nog ej lönt men är missnöjd över hur mina sista timmar på förlossningen blev. De sydde mug bra iaf verkar det som.. Inga läckage eller så...
  • Sallysally

    Glömde skriva att ett annat problem e brist på sexlust.. Antar de hänger ihop lite samt att jag ammar. Tråkigt iallafall för sambon vill mer än mig :(

  • Sallysally

    Glömde skriva att ett annat problem e brist på sexlust.. Antar de hänger ihop lite samt att jag ammar. Tråkigt iallafall för sambon vill mer än mig :(

  • plastkotte
    Sallysally skrev 2015-01-16 16:18:26 följande:
    Tusen tack för ditt svar och beklagar de som drabbade dig.

    Jag ska försöka prata med ngn om min rädsla för penetration.. Kan liksom inte tänka mig föra in ngt så "stort" som en penis.. Finger har jag klarat av men de svider lite även då.

    Ang anmäla så blir de nog som du säger ord mot ord... Så de e nog ej lönt men är missnöjd över hur mina sista timmar på förlossningen blev. De sydde mug bra iaf verkar det som.. Inga läckage eller så...
    Jag tror att om du får göra en undersökning och kan få det bekräftat att inget är fel i underlivet, att du inte har några men kvar. Så kommer det hjälpa dig mentalt, det gjorde det för mig! Dom konstaterade att det inte skulle vara några fysiska problem att ha samlag. Sen är det ju såklart den mentala biten & lusten, men sen får man komma ihåg att inte många har stor sexlust när man nyss har fått barn och barnen är små! Men min läkare som undersökte mig ett år senare skrev ut någon slags salva som skulle hjälpa mig med smärtan därnere, då jag kände att det stramade dagligen, vet dock inte vad det var för salva och det var i ett annat land som sagt. Sen rekommenderade hon glidmedel, även om det inte fanns några fysiska problem, men för min egen skull. Men prata med gyn om det, gör en undersökning för att se så allt är som det ska, sen får nog du och sambon jobba vidare tillsammans genom tex att han ger dig massage tex? Det gör ju att man slappnar av och kanske blir det lättare att då gå över i sex? tänd ljus och mys!
  • maribel

    Här är en till som fick sfinkterruptur grad 3 och bröt svanskotan. Det är jätteviktigt att du får en bra gynekolog och en bra gynundersökning gjord så att du vet att allt är läkt och ser bra ut, det var den fysiska biten. Sen måste du ta det i din takt det där med sex och inte vara rädd, det känns konstigt och gör ont i början speciellt när man ammar och slemhinnorna är torra.

    Jag har idag inga bestående men av mina skador, råkade ut för en brysk bm på förlossningen och födde ett stort barn därav mina skador. Men detta ledde till att jag var rädd inför nästa förlossning och gick på Aurora mottagning och krävde Snitt. I maj fick jag mitt tredje barn, också denna med snitt då risken fanns att samma sak händer igen.

  • Sallysally
    plastkotte skrev 2015-01-16 21:41:05 följande:

    Jag tror att om du får göra en undersökning och kan få det bekräftat att inget är fel i underlivet, att du inte har några men kvar. Så kommer det hjälpa dig mentalt, det gjorde det för mig! Dom konstaterade att det inte skulle vara några fysiska problem att ha samlag. Sen är det ju såklart den mentala biten & lusten, men sen får man komma ihåg att inte många har stor sexlust när man nyss har fått barn och barnen är små! Men min läkare som undersökte mig ett år senare skrev ut någon slags salva som skulle hjälpa mig med smärtan därnere, då jag kände att det stramade dagligen, vet dock inte vad det var för salva och det var i ett annat land som sagt. Sen rekommenderade hon glidmedel, även om det inte fanns några fysiska problem, men för min egen skull. Men prata med gyn om det, gör en undersökning för att se så allt är som det ska, sen får nog du och sambon jobba vidare tillsammans genom tex att han ger dig massage tex? Det gör ju att man slappnar av och kanske blir det lättare att då gå över i sex? tänd ljus och mys!


    Tack!

    Salvan kan de varit östrogen salva,? Fått tips på de mot torra slemhinnor..
  • Sallysally
    maribel skrev 2015-01-16 22:19:25 följande:

    Här är en till som fick sfinkterruptur grad 3 och bröt svanskotan. Det är jätteviktigt att du får en bra gynekolog och en bra gynundersökning gjord så att du vet att allt är läkt och ser bra ut, det var den fysiska biten. Sen måste du ta det i din takt det där med sex och inte vara rädd, det känns konstigt och gör ont i början speciellt när man ammar och slemhinnorna är torra.

    Jag har idag inga bestående men av mina skador, råkade ut för en brysk bm på förlossningen och födde ett stort barn därav mina skador. Men detta ledde till att jag var rädd inför nästa förlossning och gick på Aurora mottagning och krävde Snitt. I maj fick jag mitt tredje barn, också denna med snitt då risken fanns att samma sak händer igen.


    Tack!

    Ska försöka ta tag i de och undersöka igen och våga sen...

    Ja de e ju amningen med som gör det lite värre men vill gärna amma längre.

    Kul du fått fler barn :)
  • Sallysally

    Provat ha sex och fyf"n vad ont de gjorde!! Ollonet kom in typ och hela hålet sprängde och sved ngt så kollosalt :( fick avbryta efter att vi provat föra in honom lite mer och sakta men nä. Använde massa glidmedel :( aj aj aj vill aldrig ha sex känns de som nu :(

Svar på tråden Sfinkterutpur fick jag