Tom Araya skrev 2015-01-06 22:20:47 följande:
Berätta gärna...
Du drar aningens absurda slutsatser kring något helt självklart. Barn kopierar äldre förebilder; det är så de huvudsakligen lär. Jag har en 1,5-åring här hemma som ett par sekunder efter att storebröderna gör något kopierar deras beteende. Om de säger att inte ska.....så har det föga effekt
. På samma sätt försökte han ta av sig sina kläder igår - utan att någon har sagt ett ord om det. På samma sätt sätter han sig på pottan - utan att någon har sagt ett ord om det. Exemplen kan göras oändliga. Däremot kan han ju inte ta av sig kläderna själv, för att han motoriskt inte är där ännu....kanske inte kognitivt heller. Titt som tätt vill han kopiera, men vi som vuxna hindrar honom för att vi gör bedömningen att det är farligt eller olämpligt för ett barn.
Vad man huvudsakligen menar med "barn gör som vi gör och inte som vi säger" är att om vi säger en sak och gör en annan så kommer barnet att "se" det vi gör. Skriker jag till mitt barn att inte skrika så kommer jag med största sannolikhet få ett barn som själv skriker när han/hon är upprörd. Slänger jag min smutstvätt på golvet i badrummet så kan jag få tjata mig blå om att barnen inte ska slänga sin smutstvätt på golvet. Barn som blir agade agar i större utsträckning sina egna barn etc. Det är liksom inte raketforskning utan självklarheter.
Nej, barn kör inte bil, men det handlar ju huvudsakligen om att vi begränsar dem, inte att de inte vill eller försöker kopiera. Min 1,5-åring springer alltid till bilens förarsida och försöker ta sig in. Min 5- och 7-åring har förstått att det är lönlöst
. Barn är ju inte dumma. Däremot är det stor sannolikhet att de själva kommer att köra bil när de får eftersom vi som föräldrar kör mycket bil.
Du pratar om sådant du inte VILL att barn ska syssla med. Jaha? Vad har det att göra med att barn kopierar vad vi gör istället för att göra som vi säger? Säg den 2-åring som inte vill stryka, använda spisen, såga, tända eld i spisen etc och som kopierar snabbt. Eftersom vi vuxna inte vill att de ska skada sig så hindrar vi dem. Det är ju något helt annat....inte att de inte försöker göra som vi.
Att barn gör sådant som vi vuxna inte alltid gör - som att hoppa i soffan exempelvis, eller kasta mat på golvet - handlar ju om att små barn håller på att upptäcka världen. Det inklusive det faktum att de inte alltid kan låta bli.....för att det är så förbaskat kul. Fast så är det ju med vuxna också, fast de borde ha bättre impulskontroll
. Du låter inte bli att hoppa i soffor och att kasta mat på golvet för att någon har sagt åt dig att inte göra det. Du gör det för att du har levt och deltagit samhället under ganska många år och har lärt av exempel, vad som är socialt accepterat och hur de flesta gör
.
Att barn kopierar det vi gör i oerhört mycket större utsträckning än gör som som vi säger har ju inte heller med gränssättning att göra. Gränssättningen blir däremot bra mycket mer effektiv om vi inte bara säger utan även själva gör. Det är större chans att de faktiskt fortsätter detta även när vi inte längre är en tvingande auktoritet
. Barn som får erfara att omgivningen lyssnar och respekterar dem exempelvis kommer med större sannolikhet att lyssna och respektera på andra. De har liksom upptäckt att det är så man gör/det är så man beter sig. Om barn lever i en situation där de kränks och aldrig blir hörda.....ja, då spelar det inte så stor roll hur mycket vi predikar vikten av att respektera andra och att lyssna. "Varför LYSSNAR DU INTE, jävla unge!"
.