• Anonym (Elak??)

    Är jag ego som inte vill ha ansvaret?

    Jag bor med en man som har två barn sen ca två år tillbaka. Varje år gör han en veckolång resa med sina killkompisar vilket jag inte har något emot. Däremot har jag dåligt samvete över att jag faktiskt inte vill ha barnen själv under den veckan. 

    Förra året ställde jag upp och tog barnen eftersom han inte hittade någon som kunde ha barnen (deras mamma vägrar ställa upp, hon har helt enkelt en annan syn på ordet samarbete än oss andra) Jag kände mig som en fånge hela veckan. Visst hittade jag på saker med barnen, gjorde utflykter och så. Men jag tyckte egentligen det var jobbigt. Att göra saker med barnen som familj har jag ingenting emot. Tvärtom är jag nog den drivande i att hitta på saker med barnen på vår vecka. Jag tar även hälften av ansvaret hemma, har barnen då och då när han ska ut med kompisar eller har grejer med jobbet, och tar även hälften av kostnaderna. MEN jag vill inte vara ensamstående med två barn en hel vecka varje år. 

    Detta har jag varit tydlig med, att det förra året var en engångs grej och att han inför nästa resa måste lösa det på annat sätt. 

    Till grejen hör att jag, när vi började träffas, var tydlig med att jag ville ha dörren öppen för ett eget barn. Han sa att det inte var några problem. Sen när vi blev sambo ändrade han sig och vill nu inte ha fler barn. Eftersom jag till 99% är säker på att jag inte vill ha barn och 1% är osäker, ingen procent vill ha, accepterade jag det och lämnade inte. Det gör ändå att jag blir lite avig till att ta ansvar för hans barn för att han ska kunna ha kul med sina polare. 
    Lite barnsligt kanske, men jag känner att om han nekar mig möjligheten att bli mamma kan han ju inte heller kräva att jag ska vara mamma till hans barn på hans villkor. Jag har helt enkelt valt att inte vara mamma, bonusmamma absolut, men inte mamma. Då vill jag inte heller bli påtvingad den rollen en hel vecka varje år för att han just den veckan inte har tid att vara pappa. 

    Äsch, jag vet inte. Jag vet bara att jag inte vill ha helt ensamt ansvar för barnen en hel vecka. Han säger att det är ok. Att han väl helt enkelt får ställa in om han inte hittar någon som kan ha barnen en hel vecka. Men jag känner mig skyldig. Mycket eftersom jag vet att han verkligen vill åka, och även för att jag vet att omgivningen inte förstår varför jag inte kan ta barnen. 

    Vad tycker ni? 
    Är jag ego som inte vill ta det ansvaret? 

  • Svar på tråden Är jag ego som inte vill ha ansvaret?
  • Anonym (T)

    Varför kan han inte åka en vecka som barnen är hos sin mamma? Nej du är inte ego. Jag skulle aldrig gå med på det.

  • Anonym (MM)

    Verkligen inte! Du har inga som helst skyldigheter att ställa upp för hans barn. Kan inte de vara hos sin mamma då han är borta? Eller att han planerar in resan den veckan de är hos henne.

    Du gör redan mycket. Du kan med gott samvete tacka nej att sköta dem en vecka då han är borta. Jag skulle inte göra det. Då får han hitta en annan som sköter dem om deras mamma inte vill ha dem eller så får han stanna hemma.

  • Anonym (Barnfria veckan?)

    Jag tycker inte alls att du låter ego, snarare att du verkar ställa upp och trivas som bonusmamma men inte vill vara det själv en längre stund. Förstår inte, är det en vecka kan han väl boka den resan när han inte har barnen? Eller missuppfattade jag?

  • AnnaSthlm

    Han får helt enkelt två val av dig. Ett, grabbresan ska vara den veckan som barnen är hos mamman. Två, sambon följer inte med grabbarna i år.

  • Anonym (nej)

    Nej, du är inte skyldig att ställa upp så länge. Barn är föräldrarnas ansvar.

  • Anonym (Elak??)

    Det är en speciell grej dom åker på som alltid är samma vecka, och det är den veckan vi har barnen. Jag har sagt åt honom att han kanske får byta veckor med mamman då helt och hållet, så att detta infaller på hans lediga vecka. Men det vill han inte. 

    Mamman ställer aldrig upp, det är bara så det är och något vi inte ens diskuterar längre. 

    Skönt att läsa det ni skriver. Tycker det är jättejobbigt att säga nej samtidigt som jag verkligen verkligen inte vill ha barnen själv och vet att jag bara kommer bli irriterad och hålla det emot honom om jag ställer upp trots att jag inte vill. 

  • Anonym (C)

    Nej, du är inte ego men han verkar vara det. Låter lite som mitt ex, han ska prompt ha barnen varannan vecka men han har inte tid att umgås med dem. Lämnar bort dem till olika barnvakter var och varannan dag. Bokar resor på sina barnveckor och förutsätter att jag kan ha barnen, frågar inte innan om det funkar.

  • Anonym (Elak??)
    Anonym (C) skrev 2014-12-11 16:08:04 följande:

    Nej, du är inte ego men han verkar vara det. Låter lite som mitt ex, han ska prompt ha barnen varannan vecka men han har inte tid att umgås med dem. Lämnar bort dem till olika barnvakter var och varannan dag. Bokar resor på sina barnveckor och förutsätter att jag kan ha barnen, frågar inte innan om det funkar.


    Han tar absolut ansvar för sina barn och har till och med haft ensamt ansvar över dom i perioder när mamman inte känt för att vara mamma. Så det är inte fallet här.

    Däremot är det nog som du säger att han är lite ego. Han vill nog ha det bästa av alla världar och tänker väl inte riktigt på hur det drabbar mig alltid. 

  • Anonym (C)
    Anonym (Elak??) skrev 2014-12-11 16:12:05 följande:

    Han tar absolut ansvar för sina barn och har till och med haft ensamt ansvar över dom i perioder när mamman inte känt för att vara mamma. Så det är inte fallet här.

    Däremot är det nog som du säger att han är lite ego. Han vill nog ha det bästa av alla världar och tänker väl inte riktigt på hur det drabbar mig alltid. 


    Okej, va bra! Det lät lite som att han ofta lämnade dem till till och gick ut med kompisar på helgerna och ut med jobbarkompisar på vardagarna och att han sen inte var så intresserad av barnen utan att du var drivande för att ni skulle göra roliga aktiviteter. Men det var ju bara så som jag tolkade det :)
Svar på tråden Är jag ego som inte vill ha ansvaret?