Missunnsam och bitter

Jag och min man har försökt få barn i ca 5 år (är 29), min gyn vill fortfarande att jag går ner 15kg till innan vi kan få utskrivet pergotime. Jag har redan gått ner över 20kg och dessa sista bara VILL INTE. Går ner några för att nästa månad gå upp igen. Hur som haver.

I och med att vi är runt 30 och våra vänner likaså poppar det ut bebisar överallt och folk blir gravida på löpande band.

Jag brukar vanligtvis kunna hantera detta, jag är ju glad för mina vänner skull. Men nu börjar jag känna mig så otroligt missunnsam och småsint. 

En vän till mig blev gravid efter 2 månaders försök och vill nu prata bebis hela tiden. Och jag känner att jag inte klarar av det, är nära gråt när hon uppdaterar om hur stort hennes foster är och nu börjar även 3 andra av mina nära vänner diskutera bebisskapande och jag har för första gången i mitt liv önskat att de inte ska få några???

Så himla hemsk tanke, men den finns där. "Bara jag får bli gravid först", Och jag VET ju att deras ev. graviditet inte påverkar min och handendärs situation...

USCH, jag vill inte vara såhär, vi kanske aldrig kommer få barn. Ska jag vara såhär bitter hela livet :(