Hur ofta går ni ut med tvillingarna?

Nu har jag visserligen inte tvillingar men pga hur jag mådde första året med sonen var vi sällan eller aldrig ute nån längre stund. Ibland kunde det gå dagar utan att jag var ute med sonen. Pappan tog ut honom en stund när han kom hem från jobbet. Vi var aldrig till öppna förskolan inte speciellt ofta till nån lekplats aldrig fika på café. Han trivdes bra med att vara hemma med mig och leka. Ha inte dåligt samvete. Så länge barnen är pigga, glada och växer som de ska behöver de inte tvunget vara på öppna förskolan, vara med på fik eller linkande. Sen är de ju 2 oxå och har de ju varandra att vara sociala med istället för andra barn på fik eller öppnaförskolan.

Jag kommer inte heller ut med mina tvillingar, möjligen en runda i bilen men inte i vagnen för då ylar de som mistlurar. De är iofs bara 4 månader. Går på tvillingträff på öppna förskolan en gång i månaden, där har alla två och vet vad det innebär att behöva hjälp!

Nu har jag inte tvillingar men var massor på Öppna förskolan när min äldsta var 2,5-3 år och yngsta 6-12 månader. Just ÖF är ju barnsäkert och barnanpassat, då behöver man ju inte ha samma stenkoll, det är ju det som är så skönt. De kan väl leka på och utforska där och du hänga bredvid?

Hej!

Mina tvillingar fyller snart fyra år och nu är det mesta förstås betydligt lättare och man kan lugnt röra sig på stan etc. även då man är ensam med barnen. Men jag kommer ihåg hur det var då de var yngre och jag saknade ibland tiden då twinsens storasyster var liten och man kunde göra så mycket mer på dagarna. Då tvillingarna var små hade jag ändå själv ett så stort behov att komma ut varje dag så det var bara att försöka övervinna allt det besvärliga. Vi var ute på vagnpromenad varje dag och besökte ibland en liten lekplats där det inte fanns så många andra barn vilket gjorde det lättare att hålla koll på båda. Efter att de lärt sig gå fick de gå i tur och ordning, den andra fick sitta i vagnen så länge. Det var förstås inte alltid det funkade.

Det är ju härligt att dina små trivs så bra hemma så då är kanske inte behovet att gå ut lika stort. Mina har alltid älskat att vara ute och trivdes bra i vagnen så det var mera jag som kunde bli lite uttråkad ibland. Och nu känns den där tiden väldigt avlägsen...

Nu är mina tvillingar lite äldre men jag minns att jag kände som du. Stor skillnad mot när man hade ett barn eller även två med 2 år mellan.
Vi har en stor trädgård så vi var ute mycket ändå, men just det där att komma i väg var ett projekt som oftast var mer jobb än värt det.
Sen bjöd vi hem folk hem till oss mer än var till andra. hade luncher / fika med andra mammor och barn.
Låt folk ta med sig och kör typ knytis så inte bara du får jobbet!
Eller be någon barnlös eller med större barn hänga med om ni gör något lite mer.
Och det blir bättre! När de kommer upp lite i åldern så är det inte lika stora projekt längre att ta sig i väg.

Jag var ute nästan varje dag med mina när de var runt året. Det var vid den tidpunkten de blev synkade när det gällde mat och sömn och då blev det lättare att komma ut. Vi var ofta i sandlådan, den ena försökte rymma och den andra satt och käkade sand/sten, så avslappnat var det inte ;) Eftersom mina är prematurer var de infektionskänsliga, så jag var superless på att bara vara hemmavid, daglig utevistelse var ett absolut måste för att jag skulle överleva. I varuhus eller andra miljöer med mycket folk väntade vi länge med att ta med dem till ca 2 år. Öppna förskolan första gången ca 1,5 år. 

Jag har inte tvillingar men 11månader emellan dom så dom är som "tvillingar" då min son var 18mån när han börja gå, vi bor på 3:e våningen utan hiss i söderort o kan ju säga att även här har man haft dåligt samvete och genomsvettig och brakande rygg innan man ens kommit utanför porten, o upp på det gnällande barn som inte alls tyckt det var roligt med hela processen att komma utanför porten, så ja har fått anpassa mig till ett liv hemma med dom första 1,5året. Nu är dom snart 3 och 4år och vi väntar en 3:e o hoppas på att komma ut bättre när man bara har en några timmar om dan.

Mina tvillingar är idag 7 år. Jag gick till öppna förskolan flera gånger i veckan i den åldern.
Jag har ett äldre barn också så vi var liksom tvugna att ta oss ut fyra dagar i veckan för att lämna henne hos dagmamman sedan gick vi vidare till öppna förskolan. Sedan så sov tvillingarna alltid i vagn ute så efter lunch packade jag alltid ner de i vagnen och gick ut på promenad tills de somnat.
Det var inte så mycket lek i parken när de var runt året på grund av årstiden men när vi var hemma både jag och pappan gick vi ut om det var bra väder. Han var föräldraledig med äldsta dottern varje fredag fram tills tvillingarna var ett år. Skönt att vara två vuxna när alla tre barnen var hemma hela dagen.
Efter ettårsdagen var jag själv med alla tre på fredagarna och då blev det mycket häng på öppna förskolan de dagarna. När tvillingarna var runt 1,5 år hade våren kommit och då gick vi till lekparker och gjorde mindre utflykter inom kommunen (typ en kort bussresa för att komma till en annan lekpark).

Vi var ute varje dag från de var runt två månader. Vi var klara och ute vid 9 och sedan promenerade vi. De fick flaska vid 11 och när vi kom förbi farmor till 15 tiden så fick de flaska igen.
Vi gick många mil i veckan. Hade inga problem att ta mig ner på stan och komma in i affärerna (förutom då dem i gamla stan).
Tyckte det var en livlina att få vara ute och promenera.

Vi var ute varje dag. Träffade andra familjer, gick till lekparken och öppna förskolan. På öppna förskolan tyckte jag det var toppen, jag satt och fikade och kunde ha uppsikt när de lekte i en säker miljö. Gick på babyrytmik , en ledare tog min ena baby och jag hade den andra. Jag gjorde så att innan jag gick på en ny öppen förskola eller aktivitet så ringde jag och berättade att jag hade tvillingar och undrade hur det fungerade, var jag kunde parkera, om de hade hiss och såna praktiska saker. När jag sen kom dit blev jag välkomnad och fick massor av hjälp från personalen. Min man tog ledigt på fredagseftermiddagar så att vi kunde gå på babysim, det var jätteviktigt för mig att få gå på babysim, det var mysigt. Men du gör vad du vill, det är din föräldraledighet och dina barn trivs om du trivs.