skrikiga barnbarn
Jag är både farmor och mormor och älskar verkligen mina barnbarn.
Barnen är ännu ganska små, 2-4 år. Jag träffar dem så mycket jag kan och skulle vilja vara med dem ännu mer, kunna vara barnvakt lite oftare osv men jag orkar inte riktigt med det. De är så skrikiga, far överallt, drar fram saker och verkar inte riktigt ha några gränser. Föräldrarna säger inte till dem ordentligt utan bara lite halvhjärtade försök eller så får de göra som de vill. När jag är hemma hos dem så finner jag mig i det, det är deras hem och jag låter det vara, men när de kommer hem till mig i mitt hem så gäller ju mina regler hur jag vill ha det i mitt hem. De testar hela tiden, föräldrarna säger kanske gör inte så.... men sen gör de om det om och om igen... skriker och klänger så jag är helt slut när de varit här några timmar. Jag drar mig för att bjuda hem dem om vi måste vara inomhus hela tiden. Jag har ett rum som de kan vara i och leka, där gör det ingenting om de drar fram saker, men de vägrar, de ska vara där vi är så klart, även om dörren är öppen emellan rummen. De drar fram leklådan och kastar ut allt som finns i så det ligger över hela vardagsrummet. Skriker för att överrösta oss vuxna och försöker jag säga till dem, så skrattar föräldrarna ibland när de inte lyssnar på mig. Jag tycker det är respektlöst, men vad gör man för att inte bli ovän med sina närmaste?
När jag försöker ta upp det så säger dem, att de är ju barn och så små ännu, vi vill inte skälla på dem jämt, det gör väl inte så mycket osv osv.
Nu funderar jag på hur julen ska bli, ett inferno här i min lägenhet?
