• besttrueblood

    Jag känner mig inte hemma

    Hej


     


    Jag kom till detta landet när jag var 3 år gammal, flydde från saddam husseins regim. När jag var liten så var mitt liv bra och som andra, skola, vänner, goda minnen men när jag började gymnasium så förändrades allt. människor ville inte bli mina vänner längre, jag är social och glad men folk undviker mig speciellt svenskar. jag är 22 år nu och den sista svenska vännen jag hade var när jag var 9 år gammal. Varför ser jag araber med araber och svenskar med svenskar? Har detta med rasism att göra eller vill alla tillhöra sin ras? Jag fick lära mig att alla vi är samma och jämnlika men så är det inte inom samhället.


    Jag gick ut från gymnasiet förra året med dåliga betyg pga att jag inte hade relation med andra människor, det gjorde alltså att jag inte brydde mig om skolan. tre gånger hade jag blivit kär men personerna ville inte ha något att göra med mig &  jag har aldrig haft flickvän. Det blev mycket för mig och jag ville ta självmord men lyckades inte. Människor behandlar mig som en blatte som kommit till Sverige förra året. Jag känner mig inte hemma här pga detta, samtidigt kan jag inte åka tillbaka till mitt skit land och ni vet säkert hur läget är där just nu. 


    Min fråga är: vad kan jag göra så att det kanske blir lite bättre för mig? borde jag lämna detta landet för evigt och söka ett annat eller bara acceptera läget? Jag vill egentligen bara passa in.


    Jag har massor inom mig som jag vill dela men det skulle bli lika mycket som en bok så det räcker så här.

  • Svar på tråden Jag känner mig inte hemma
  • Anonym (jima)

    Man umgås väl helst där man känner sig hemma. Min mamma är från finland och även om det är nära sverige och jag aldrig levt i finland så känner jag en viss samhörighet med andra som har en finsk förälder. Går kanske inte riktigt att jämföra men ändå.

    Jag tror att du borde söka dig vänner inom ett intresse. En högre utbildning kanske, läs upp dina betyg och läs vidare inom ditt intresse. Umgås med folk som tycker det är intressant med din bakgrund men där likheterna ändå överträffar olikheterna. Du kanske bara hade otur med umgänget i gymnasiet.

    Du skulle också kunna åka till ett annat land ett tag, plugga eller jobba utomlands. Du ska se att när du träffar andra svenskar utomlands så kommer ni ha så mycket gemensamt.

  • besttrueblood
    Anonym (jima) skrev 2014-10-11 01:21:57 följande:

    Man umgås väl helst där man känner sig hemma. Min mamma är från finland och även om det är nära sverige och jag aldrig levt i finland så känner jag en viss samhörighet med andra som har en finsk förälder. Går kanske inte riktigt att jämföra men ändå.

    Jag tror att du borde söka dig vänner inom ett intresse. En högre utbildning kanske, läs upp dina betyg och läs vidare inom ditt intresse. Umgås med folk som tycker det är intressant med din bakgrund men där likheterna ändå överträffar olikheterna. Du kanske bara hade otur med umgänget i gymnasiet.

    Du skulle också kunna åka till ett annat land ett tag, plugga eller jobba utomlands. Du ska se att när du träffar andra svenskar utomlands så kommer ni ha så mycket gemensamt.


     


    Jag studerar just nu i komvux, svinen där vill fortfarande inte umgås med mig. jag tänkte resa kanske till grekland eller england för att fortsätta mina studier efter komvux och för att undersöka om andra människor inte är lika tråkiga som dessa i vårt land. Tack för ditt svar föresten.

  • Anonym (jima)
    besttrueblood skrev 2014-10-11 02:20:08 följande:

     

    Jag studerar just nu i komvux, svinen där vill fortfarande inte umgås med mig. jag tänkte resa kanske till grekland eller england för att fortsätta mina studier efter komvux och för att undersöka om andra människor inte är lika tråkiga som dessa i vårt land. Tack för ditt svar föresten.


    Låter som en bra idé. För övrigt, jag förstår att du är besviken men att tänka att de andra är svin hjälper knappast. Alla som inte vill umgås med mig är svin. Du behöver ju inte älska dom men att tänka svin, varför? Om du inte umgåtts med nån där så vet du ju inte alls vad de bär med sig. Du verkar låsa de dörrar som ännu inte öppnats.

    Jag tycker också att många svenskar är tråkiga, man träffar på en del utomlands också men att testa andra länder är kul och du lär hitta andra, svenskar, greker, engelsmän, både trista och roliga. Sen kan man ju uppskatta den generella mentaliteten bättre i nåt annat land också.

    Ha det skoj och lycka till!
  • Anonym (Jag tror)

    Jag tror inte att "felet" är ditt ursprung utan att du kanske har hamnat i en negativ spiral. Du ser folk som svin, frågan är, om någon såg dig som ett svin, skulle du vilja umgås med den personen? Jag antar att du inte vill det. Att flytta utomlands kan vara en idé. Att flytta inom landet en annan. Men oavsett så behöver du nog hjälp med din bild av dig själv men även av andra. Får du inte det kommer det lysa igenom och det blir svårt att hitta nya vänner

  • Alexandre Nayle

    Jag är invandrare själv. Betyder bara att man spelar livet på en högre svårighets grad. Det gäller att bli så fruktansvärt vass på det du gör att folk inte har något val än att behöva dig. Tänk på att Sverges just nu kändaste person (en viss idrottare) är invandrare.

  • Alexandre Nayle

    Och ja, människor vill mest hänga med sina egna. Det ligger i vår natur. Inte mycket att göra åt. Och allt man inte kan påverka är det bäst att skita i.

Svar på tråden Jag känner mig inte hemma