Vet varken ut eller in...

Är så ledsen och förvirrad och vill bara skriva av mig lite...

Var på en fertilitetsutredning i vintras och fick då veta att mitt AMH låg på 0,3 och att det således var mycket låg chans till att få syskon till vår dotter.
Mina ägg är som en 43 årings och jag är 38.

Döm om min förvåning, när jag nyligen plussade...!
Var chockad, glad och orolig om vart annat...

Var dock så pass orolig och hade så pass mycket dragningar i livmodern att jag sökte gyn-akuten förra veckan. Borde då ha varit i vecka 5, men inget mer syntes än en konstigt formad mörk plump.
Skickades på hcg test, som var 2700 och således normalt för veckan, men ett nytt test två dagar senare visade en stigning på enbart 200 och var då 2900.
Tyvärr ingen normal graviditet, sa läkaren som ringde.

Ska dit igen på torsdag för nya prover och ett nytt VUL, men det hela är nog stendött. 
Är så besviken på min kropp, kan den inte bara spotta ut detta själv, när det uppenbarligen gått åt helvete. Varför sitta och ruva på det?!

Har väl varit något misstänksam, då jag varken mått illa eller haft humörsvängningar. (Dock ömma och stora bröst, trötthet, andfåddhet och mycket dragningar i livmodern).
Känns som att det där med uteblivet illamående är ett dåligt omen.

Så nu går jag bara här och väntar på att kroppen ska spotta ut detta, så jag slipper massa cytotec eller annat skit på torsdag.

Finns det någon som haft dåligt AMH värde och som ändå lyckats bli gravid på egen hand,OCH där det gått vägen?

/Ledsen