neuropsykiatriskt diagnos-Känslor
HejJag har fått diagnosen ADHD och de säger att de även misstänker att jag har bipolär sjukdom.
Jag är så känslig, jag suger åt mig allt, är lätt stött, har svårt för att blir avvisad, ta farväl etc. Fastnar vid människor och har SÅ svårt att släppa.
Detta har hänt mig nu, jag är gift och har barn, för några månader
sedan så hörde en tonårskärlek av sig, en tonårskärlek som var så stark! Han skrev massa smickrande saker till mig och allt satte sig så djupt i mitt hjärta, det kändes som jag var 17 år igen, han var inte nykter. När han var nykter sedan så var det ju inte samma sak, han är själv gift också. Han ville väl inte ha kontakt det är ju inte bra, vi båda är ju gifte etc. men jag stod på mig och tyckte att det kan vi väl ha som vänner
Jag har förstått sedan ett tag att han inte vill ha kontakt/fortsätta ha kontakt för han är väldigt kort och hör inte av sig. Jag var tvungen att vara ärlig för min egen skull nu och fråga rakt ut, eller jag frågade inte jag mer konstaterade det verkar inte som du vill ha kontakt? hans svar var tack för din förståelse. Men andra ord så vill han inte ha kontakt. Jag var ju beredd på detta, jag har gått och väntat och undrat varför han inte hör av sig någon gång och misstänkte detta.
Jag vet inte varför han inte vill, jag vet att han är rädd för sin fru, att hon ska komma på att han har kontakt med en kvinna, eller är det känslor, känner han att han inte orkar? eller vad? Han skrev att det har inte med mig att göra. Nu kommer jag till problemet, jag kan inte släppa, jag mår så dåligt, gråter och har ångest, vill bara hör av mig igen och igen och igen, känns som jag blir besatt.
Hur släpper man, hur kommer man över dessa hemska starka känslor som är så jobbiga, jag orkar inte med känslorna, vill bara ta livet av mig, alltså vi träffades en gång, det glömde jag att skriva, det kändes inte alls bra, jag var glad att jag träffade honom så jag visste vart jag stod och ändå blir det så här? Vad händer?
Jag tycker ju att han har gjort mig förvirrad, först skriver han när han är onykter massa smicker, jag har saknat dig, längtat efter dig, kan inte glömma dig etc etc
Sedan är han nykter och skriver att det var nog mycket av det han skrev som var typ fyllesnack, sedan skriver han när han är nykter vid annat tillfälle att han vill träffa mig, att han längtar efter mig, åtminstone en sista gång för att uppleva det gamla. Så ses vi och efter det tar han liksom avstånd
här står jag nu och tänker bara på självmord för det gör så ont inuti?
