• Vendelamarie01

    Internat eller inte?

    Vi funderar på att ställa vår äldsta son i kö till den internatskola där min man gick som tonåring. Min man pratar ofta om hur fantastiskt det var, hur mycket han lärde sig, vilka bra förutsättningar han fått osv. Min man har även ett väldigt bra förhållande till sina föräldrar. 

    Än är min son bara nio, och det vore i så fall inte aktuellt för honom att flytta förrän han fyller 14. Min känsla just nu är ju att min son är så himla liten, men antagligen känner jag inte helt samma sak om fem år. Det är ju inte heller ett beslut vi måste ta nu om vi ska skicka honom eller ej, vi sätter honom i kö och sen får beslutet tas tillsammans när han blir äldre. Eftersom skolan ligger nära kan vi ses varje helg också.

    Är det någon här på familjeliv som har erfarenhet av att skicka sitt barn till en internatskola? Hur har det gått för er? Jag inser att det är mycket vanligare här i England än i Sverige, men kanske någon vill dela med sig?

  • Svar på tråden Internat eller inte?
  • Hobbyarkitekt

    Jag gick på Sigtuna. Jag ser bara fördelar med Internat. Jag gick dock endast under gymnasietiden (tre år). Jag vet inte om jag hade pallat med trycket redan som 14-åring. Jag var nog lite för "mammig" då.

    Jag är kvinna förresten, om det har någon betydelse? ;)

  • Vendelamarie01
    Hobbyarkitekt skrev 2014-08-12 02:03:15 följande:

    Jag gick på Sigtuna. Jag ser bara fördelar med Internat. Jag gick dock endast under gymnasietiden (tre år). Jag vet inte om jag hade pallat med trycket redan som 14-åring. Jag var nog lite för "mammig" då.

    Jag är kvinna förresten, om det har någon betydelse? ;)


    Okej, tack! Detta är självklart något vi måste tänka igenom noggrant. Jag har ju ingen erfarenhet själv, så det är nyttigt att höra vad andra tycker. Jag är också lite orolig över vad mina svenska släktingar och vänner ska tycka. Ingen av dem har någonsin ens övervägt internat för sina barn, det gör nog inte de flesta ur den svenska medelklassen enligt min erfarenhet. 

    För mig känns det ju skönt att vi ändå skulle ha möjlighet att träffa honom varje helg. Inte aktuellt att skicka honom hem till Sverige utan så nära London som möjligt haha!

    Och helt ärligt är det ju så att vi inte umgås så mycket på vardagskvällar ändå. Han har redan nu mycket läxor, träning etc. Kanske vårt förhållande till och med blir bättre när det blir mer kvalitativt. 

    Tack för att du delade med dig!
  • MxMeNow

    Jag gick på ett internat här i Sverige och det skulle jag aldrig utsätta mina barn för. Ytlighet och fina efternamn var A och O, nej det var ett helvete!

    Men jag tror att det är väldigt individuellt, det kan ju gå jättebra för er son. Alla är olika med olika förutsättningar. Ställ honom i kön, ni har ju några år på er och beslutet behöver ni inte ta medan ni väntar på antagning.

  • Vendelamarie01
    MxMeNow skrev 2014-08-12 14:42:43 följande:

    Jag gick på ett internat här i Sverige och det skulle jag aldrig utsätta mina barn för. Ytlighet och fina efternamn var A och O, nej det var ett helvete!

    Men jag tror att det är väldigt individuellt, det kan ju gå jättebra för er son. Alla är olika med olika förutsättningar. Ställ honom i kön, ni har ju några år på er och beslutet behöver ni inte ta medan ni väntar på antagning.


    Okej, ja det förstår jag att det kan vara. Vi ska ställa honom i kö och sen får vi prata om det när det blir aktuellt. Han har ju flera vänner som antagligen kommer gå där och som han annars bara skulle träffa på lov vilket hade varit tråkigt. Sen vet man ju inte om de fortfarande är bästa kompisar när de blir äldre. 

    Jag tror att det är viktigt att han själv får vara med och ta beslutet. Om hans inställning är att det blir hemskt så blir det nog det med. Men det kan även bli väldigt bra torr jag! En suverän utbildning och mer fritidsaktiviteter än vi hinner skicka honom på.
  • MxMeNow
    Vendelamarie01 skrev 2014-08-12 17:02:54 följande:

    Okej, ja det förstår jag att det kan vara. Vi ska ställa honom i kö och sen får vi prata om det när det blir aktuellt. Han har ju flera vänner som antagligen kommer gå där och som han annars bara skulle träffa på lov vilket hade varit tråkigt. Sen vet man ju inte om de fortfarande är bästa kompisar när de blir äldre. 

    Jag tror att det är viktigt att han själv får vara med och ta beslutet. Om hans inställning är att det blir hemskt så blir det nog det med. Men det kan även bli väldigt bra torr jag! En suverän utbildning och mer fritidsaktiviteter än vi hinner skicka honom på.


    Jag tycker att det låter sunt! Det är ju en helt annan mentalitet i England kring internat också och det får du betona om din omgivning har invändningar. Att han kan komma hem över helger och lov och att hans vänner går i skolan med honom underlättar också. Förnuftigt att låta honom vara delaktig i beslutet.
  • Stjärnfall76

    Du bryter effektivt anknytningen. Och bra kontakt... på djupt tror jag inte det.

    SÅg ett program om internat, hur ledsna barnen var, om barn som inte ville hem å helgerna. För de skulle då sakna föräldrarna mer.

    Du klipper anknytningen och barnen söker upp andra anknytningspersoner för att fylla det tomrummet. Jag vill vara mina barns anknytningspersoner.

    Min moster hade sina på internat, och deras utbildning blev bra. Men min moster ångrar sig. Hon vet att hon förlorat barnen till viss del. De är runt 20 idag.

Svar på tråden Internat eller inte?