Ensamhet som inte är självvald...

Kort sagt så är jag ensam..
Har ett barn med olika diagnoser och ett utan.
Ensamstående från första början.
Så för ca 4 år sedan träffade jag en man via internet och vi inledde ett förhållande via internet.
Vi träffades även irl och allt var bara underbart.
Så för 2 år sedan ville han inte längre.
Jag har inte hämtat mig än..
Jag väntar på att jag ska känna mig stark igen, men varje kväll går jag och lägger mig och funderar på vad han gör, om han tänker på mig eller om han saknar mig.
När barnen är vakna är allt bra, vi skrattar och gör saker men då de somnat är jag ensam.
Alla mina vänner har slutat höra av sig, antar att det är för att jag pratat så mycket om min sorg över att han lämnat mig.
Jag saknar honom. Jag har försökt att dejta men det enda jag tänker på är honom..
Vad ska jag göra?
Vad skulle ni göra för att gå vidare, komma över detta?