Slåss och sparkas! Orkar inte mer!! Nån med råd?

Kom detta i samband med att han fick reda på bebisen?

Är själv gravid med andra barnet och har en tjej på 3.5 år, och när hon fick reda på att hon ska få ett småsyskon blev hon dels glad, dels nyfiken, och dels utåtagerande..

Jag försöker att visa henne att jag fortfarande älskar henne och att hon är viktig för mig, samtidigt som vi pratar om det som händer i magen. Hon har fått titta på ultraljudsbilderna och även fått vara med och lyssnat på bebisen. Men visst så kommer fortfarande utbrotten då hon slåss, slänger sig på golvet och bara beter sig och skriker.

Jag försöker bryta mönstret genom att bara sitta tyst och lyssna på utbrottet tills det gått över, och sedan prata om känslor. Och när hon slåss så markerar jag tydligt att det är okej att vara arg. Men att man inte får slåss. För henne funkar det.

Ett annat sätt är att försöka byta nattningsrutin, skippa sagan, sjung lite istället... Hoppas verkligen att sonen blir lugnare snart igen.

Tusen tack för ditt svar!

Det började nog några veckor efter att han fått reda på bebisen, men jag tycker inte att han verkat förstå så mycket när det gäller den men sen är det väl så att barn förstår mycket mer än vi tror så det kan säkert finnas något samband.
Känns som vi försökt allt men jag ger mig icke! Har testat att typ ignorera honom men då springer han iväg och leker...har då tagit undan alla leksaker men då springer han omkring iallafall...
Har även provat att skippa saga och sjungit iställe men har inte funkat :(
Har testat att börja natta olika tider men det tar ändå flera timmar!

En fyraåring förstår nog gott och väl.. Eller så kan det vara just det som är problemet, att han inte förstår och är osäker. Alla barn är ju olika och min dotter känner sig trygg med att prata om känslor och sånt. Medans andra barn inte alls är inne på det spåret.
Så det är ju mitt tips nr 2.. Att verkligen prata om vad som händer.

När min dotter var som jobbigast i nattningsfasen så var jag en sån hemsk mamma att hon fick somna framför tvn några dagar! ;) Tror inte hon blev så värst ärrad av det, även om det kanske inte är det ultimata, men hon fick bättre sömn, och jag och maken fick lugnare kvällar.. Och efter några dagar kunde vi återgå till gamla sömnrutiner igen.