Så trött på allt trotsande... Hjälp med tips tack

Ni som föräldrar måste börja med att bli ett enat lag. Precis som du skriver så fungerar det inte att ni säger olika. Givetvis lyssnar hon då på den som ger henne "rätt".

För övrigt är det lite samma problem här hemma, fast det handlar om att min man är lättmanipuletad av barnen och har ingen koll på vad jag sagt.
Så jag är noga med att när barnen frågar mig så går jag till min man och gör klart för honom vad mitt svar var. Han låter då mitt beslut gälla.

Du och din sambo måste va samstämda gällande regler mm. Skriv en lista på alla regler mm. Tex inget godis/ glass innan maten. Säger mamma eller pappa nej till något så är det det som gäller då är det ingen ide att fråga den andra. Förstår inte pappan varför barnet inte ska äta glass innan maten så får du nog va lite mer pedagogisk när du förklarar att allt man stoppar i magen blir man mätt på. Det är bättre att bli mätt på mat än på glass:)

Dessutom, ändra inte tandkrämssort bara för att hon en dag är trotsig. Man SKA borsta tänderna 2 ggr om dagen oavsett om man en dag inte tycker tandkrämen är god. Man får inte lämna toaletten fören tänderna är ordentligt borstade, om det så gäller att hon får sitta där hela dagen. Så gör vi hemma hos oss med 4-åringen.

Problemet är ju inte dottern utan pappan. Det dottern tjafsar om är ju egentligen bagateller. Vill hon ha hjälp med något hon kan själv, så hjälper du henne om du har tid och lust just då, och annars låter du bli. Har hon någon tillfällig motvilja mot tandkräm, så kan du borsta utan och sedan ge en fluortablett (tips från tandsköterskan när sonen kräktes av tandkrämen).

Om pappan tänker lyda sin dotters minsta vink, så kommer han att få stora problem. Du å andra sidan kommer att ha problem med det där en kort period, men sedan kommer dottern att lära sig att göra som du säger och ignorera sådant pappan säger.

Det är ju inte dottern som trotsar dig och behandlar dig respektlöst, utan pappan! Dotterns beteende handlar ju inte om trots, utan hon har lärt sig att gå till sin pappa när du säger nej eftersom det funkar.

Det är för övrigt vanligt att barn vid olika tillfällen i livet "går tillbaka" i utvecklingen och vill ha hjälp med sådant som de tidigare klarat själva. Det har inte heller med trots att göra. Sedan får du ju ändå sätta gränser kring detta utifrån vad som känns rimligt för dig, såklart. Att du går omkring hela dagarna och inte får något gjort eftersom du hela tiden måste vara tillgänglig för att hjälpa dottern med allt möjligt och komma springande så fort hon ropar, gynnar varken dig eller henne. Däremot skadar det inte att du hjälper till då och då, när du har tid, även om det är något hon tidigare klarat själv.