4åring med stark vilja och ointresse av att vilja lära
Hej! Vi har en son på 4 år. Han ger god kontakt med oss föräldrar och sin storasyster hemma. Han är blyg inför främmande situationer och människor vilket jag ser som en bra och sund inställning. Jag ser honom som viljestark och glad. Han är mjuk och kramig. Vissa saker säger han att han inte kan men då har han inte ens provat. Han är mycket principfast och svår att övertyga. Det handlar t.ex om rutiner hemma om det inte sker som det brukar. Han äter inte yoghurten om förpackningen t.ec ser annorlunda ut men innehållet är detsamma. Det blir antingen en fight som ändå slutarmed att han då t.ex inte äter alls. På 4års kontrollen skulle han göra hörseltest. Det är också ett sätt att för BVC sköterskan att se förståelse. Han skulle flytta en kastanj från en burk till en annan då ljudet pep. För det första vardet ett främmande rum. Han fick ingen tid att förbereda sig att t.ex snart ska du få... bl.a. Han ville inte alls sitta på stolen. Jag fick övertala med stor möda. Han tyckte inte alls att hörlurarna varspännande. Han vägrade ha dom på sig. Han ville inte alls flytta kastanjer. Jag tänker att det är en 4årings sätt att själv vägra och vara envis. Hade det kunnat göras mer spännande el är det bara något de ska göra. Jag anser att min son förstår och gör det man ber honom om om det är roligt och spännande. Sund inställning. Parallellt med det tänker jag på hans förståelseförmåga. Han kan t.ex inte berätta saker och han kan inte redogöra för sammanhang som t.ex "idag har vi åkt buss" el "jag har kekt med Lucas". Han ger kontakt. Han svarar på direkt fråga som t.ex vem har du lekt med idag och då säger han rätt kompis namn. Hur mkt ska man förvänta sig av en 4åring? Vår son har glasögon men ser bra och de har hjälpt honom. Även det tog lång tid att få honom att vilja ha glasögonen på sig efter kamp och fight. Vår son har haft problem med potträning och blöjavvänjning. Vi har velat få honom blöjfri. Pottan står framme. Vi oratar om den. Att han ska sitta där och kissa och då han.är bajsnödig vill vi han ska sitta där. Vi har erbjudit honom t.ex en bok att titta i samtidigt,att vi kan vara med honom el gå utanför men nej. Det blir alltid nej,gråt och panik. Han ber om att få ha blöja. På förskolan har han blöja. Han är äldst i sin förskolegrupp. Han har haft problem med hård mage och varit förstoppad. Han är utredd av läkare som menade på att rutiner,dryck och mjukgörande kost är något han behöver och det följer vi. Han har sällan bajsat på förskolan utan håller sig. Han har haft allt för.många dagar hemma per månad pga detta. Han.är ägg och fiskallergiker så hans kost består av allt utom det. Vi erbjuder allt men han är mycket svår och principfast hemma. Han har en,två el tre favoriträtter. Fine tänker jag. Jag är orolig för honom på så sätt att han ska få utvecklas i sin takt med stöd och hjälp. Jag tycker,och märker att han kan ha behov av mer tid än andra i hans egen ålder. Han är en klok liten pojk som är nyfiken och intresserad. Han är bra på att spela fotboll,han älskar att måla och leka med sina bilar. Gunga,bygga och klättra är roligt och han älskar att se film. Vi försöker varje kväll få honom att sitta och lyssna på en bok vi kan läsa för honom som han själv får välja men nej.Han ska bara bläddra och titta. Jag är mån om hans språk ovkså. Han började prata ganska sent med del av förståeliga meningar vid 3års ålder. Att jämföra syskon vill jag inte. Jag försöker att inte jämföra men det är svårt. Vår pojk har en storasyster som är 14månader äldre. Men det skiljer flera år mellan dem om man tänker deras utveckling. Hon är lika klok. Har pratat väldigt bra,och började med det tidigt. Hon är duktig på att berätta,följa instruktioner,förstå,visa etc. Hon är intresserad av pyssel,spel. Har förmåga att skaffa kompisar. Hon blev blöjfri utan problem. Att gå till tandläkaren är inga problem. Värre med lillebror som inte ens vill gå in i rummet el ens titta på nya saker. Hon tog nyligen sprutan på B v c. Drog upp tröjan och fick stick på armen. Klippa håret älskar hon. En tjejgrej kanske. Vår son bara skriker och har panik så fort vi närmar oss dörren. Trots atg han varit med och tittat. Vi pratar med båda två lika som vad som ska ske,hur,när,varför etc men det funkar bara med dottern som är okomplicerad. Han spårar allt för ofta ut. Skrik,gråt och panik. Hon har tyvärr hört för mycket av det men är lugn i sinnet. Hon är frisk. Ingen allergi. Inget handikapp. Vi är sammanboende föräldrar. Inga problem med ekonomi, socialt el något som inverkar negativt.Vi har fin släkt och vänner. Vet helt enkelt inte vad jag ska göra. Om det bara handlar om tid och mognad el om vår son kan behöva stöd så att han inte får problem då han snart ska börja i en grupp med äldre barn och så småningom förskoleklass och skola. Finns behov för honom av en psykologkontakt? Underlag för utredning el stöd till oss föräldrar. Det har tagit hårt på mig av sorg och oro. Framförallt från förstadagen på förskolan där han var mycket svår att skola in. Gråt och hans panik vid varje lämning. Separation förstod vi ju. Men även där har vi haft utvecklingssamtal med hans kontaktperson som är förskollärare. Hans behov av rutin och framförhållning att komma dit och mötas upp av en personal och en aktivitet t.ex gå och bygga durekt då han sagt hejdå,fått ousd och kram och hejdå och att vi då går. Det har inte varit personalens förtjänst utan min,där jag påtalat och kommit med det förslaget. Denna ständiga kamp för min son. Vid sidan av mitt krävande jobb och annat i livet. Där barnen ändå är viktugast. Vill förmedla mina tankar. Kanske någon känner igen sig. Kan ge goda råd el ge mig några lugnande ord på vägen. Jag vill innerligt att du som orkar läsa detta ger mig feedback. Om jag missat något. Jag är klarsynt,men vet ändå inte hur jag ska kunna hjälpa min.son. om det ingår i den normala utvecklingen el om han har särskilda behov men inget s.k bokstavsbarn el inbunden i sig själv. Många gånger önskar jag kunna läsa hans tankar. Min älskade son. Mvh & tack från Katrin Mamma till Ellie 5år och Levi 4år