Någon som fått barn vid 44, 45 eller 46 års ålder?
Hur upplevde ni det? Är rädd att någon ska tro att jag är barnets mormor...
Hur upplevde ni det? Är rädd att någon ska tro att jag är barnets mormor...
nä men som 41 åring. Var o fikade med min stora dotter en gång och då trodde någon att det var dotterns barn...jag kan bjuda på det .
Jag har inte fått det, men en av mina närmaste vänner fick sitt yngsta vid 45 och en annan (man) ska bli pappa åt sitt andra samma år som han fyller 50 (blev pappa när han var 45).
Ingen av dessa har upplevt det som att de skulle vara farmor/mormor/farfar/morfar. Men de bor i Stockholm där det inte alls är ovanligt med föräldrar som är 40+
Är det inte ganska ovanligt att kunna bli gravid vid 46 års ålder??
Min mamma var 47 år äldre än mig...
Jo, fått höra det en del.
-är det din mormor/farmor?
Men, har aldrig spelat någon roll.
Mamma fick mig strax innan hon fyllde 44, på den tiden var mammorna yngre så hon blev tagen för mormor ibland. Fick själv min yngsta vid 43 och har i alla fall inte hittills blivit tagen för mormor... :-P
Jag fick barn 45 år fyllda, han blir 2 år nu till sommaren. Det kändes ungefär som med de andra barnen, då var jag i och för sig inte heller så ung, de är nu 9, 7 och 4 år. Jag var med andra ord mitt uppe i ett småbarnsliv redan, sedan några år och tänkte mest att om det hade gått bra bara två år innan så skulle det nog gå bra även denna gång vid 45. Lite funderingar fanns kring hur omgivningen skulle reagera men jag har i alla fall inte märkt att någon skulle ha tyckt/trott att jag var barnens mormor.
kanhända har det funnits åsikter kring min ålder men jag har då medvetet eller omedvetet valt att inte se det.
Än så länge har inget av barnen gett uttryck för några tankar kring min ålder.
Jag fick barn 45 år fyllda, han blir 2 år nu till sommaren. Det kändes ungefär som med de andra barnen, då var jag i och för sig inte heller så ung, de är nu 9, 7 och 4 år. Jag var med andra ord mitt uppe i ett småbarnsliv redan, sedan några år och tänkte mest att om det hade gått bra bara två år innan så skulle det nog gå bra även denna gång vid 45. Lite funderingar fanns kring hur omgivningen skulle reagera men jag har i alla fall inte märkt att någon skulle ha tyckt/trott att jag var barnens mormor.
kanhända har det funnits åsikter kring min ålder men jag har då medvetet eller omedvetet valt att inte se det.
Än så länge har inget av barnen gett uttryck för några tankar kring min ålder.