En bra USK under förlossningen

Det är jätte svårt för det är olika från person till person. Men att vara lyhörd, våga fråga och vara bm behjälplig är väl det bästa.

Lyhörd och veta hur kvinnan vill bli bemött, vid 1.a hade jag världens bästa, hon var gammal och barsk, inga krusiduller och gull utan rak och bestämd utan att vara elak och otrevlig, 2.an gick så fort så dom hann inte ens presentera sig, 3.an var en empatisk fjant som skulle stryka mig på armen och vara gullig och förstående och jag bad henne dra åt helvete (bad dock om ursäkt efteråt) 4.an var också bra efter att hon insåg att det var bäst att inte säga mer än det nödvändiga.

Har du fött barn själv vet du ju hur en förlossning går till och kan således utgå lite från dig själv

Jag gick igenom 3 BM på min förlossning, första var mjäkig, pjoskig och verkade nervös. Andra pratade inte så mycket alls. Den tredje var rak och tydlig, pratade mig igenom allt, peppade mig och sade att jag var bäst, hejade på och kollade hela tiden hur det var med mig.
Jag vill att BM ska vara självsäker, tydlig med vad som händer och inget jäkla pjosk.

Ah, nu blandade jag ihop BM och USK.. Sorry..

Den jag hade bara glodde, helt hopplös.

Jag hade velat att hon pratat med mig, frågat om jag behövde något, peppat lite osv. Liksom bara kollat läget och funnits som stöd. Ofta är förlossningspersonalen stressad, då kan det vara guld med en USK som tar hand om den "personliga servicen" och bryr sig lite mer, kollar om man vill dricka nåt, ha en sackosäck, hjälper upp med gåbordet, vämer vetekudde mm. Såna saker som det känns lite skämmigt att larma om.

Jag kan inte säga att jag vet vem av all personal jag träffade som var en uska. Men det viktigaste var att personalen visade att de var närvarande och inte på väg bort till någon annan. Vid första förlossningen var de väldigt duktiga på att visa att de var där för mig. Vid andra kändes det som de hade ena foten utanför dörren hela tiden.

Annars är det svårt att säga. Vid första förlossningen fick jag tillslut en BM som fick liv i mig efter en riktigt utdragen förlossning genom att mer eller mindre vråla att nu skulle jag minsann föda barn. Hade de behandlat mig så vid andra förlossningen hade jag gett henne en käftsmäll ( om jag hade haft tid).

Man lär sig med tiden hur olika personer ska tas, antar jag.

Jag hade jättefina usk:or på förlossningen, hann träffa 3 under resans gång och jag har absolut inget negativt att säga om någon av dem, trots att jag är medveten om den stress de utstår på den kliniken! Det gäller tror jag att visa att man lyssnar och bryr sig, att man gör sitt bästa för att lyssna in vad för person man har att göra med. Fråga mammorna! Minns usk:orna mer tydligt än någon annan yrkeskategori, eftersom det var dem jag träffade mest. Hoppas du får det bra. :)

Minns inte riktigt vem som var vad under min förlossning, men generellt tycker jag det är viktigt med ett fast handslag när man hälsar (om man skakar hand:). Jag får inget förtroende för någon som det känns som hen inte ens orkar det momentet.

Tack för era svar förresten!

Jag har också dålig koll på vem som varit vem under mina förlossningar. Jag önskar samma sak som övriga här. Någon som vet vad de håller på med, är rakt på sak och inget mjäkande. Hade en velig BM som verkade enormt oerfaren nu sist med tredje barnet. Nu tog det ju bara 16 minuter så behövde inte stå ut så länge. Hade varit illa om det varit med första barnet då man själv är oerfaren som föderska också.

Den undersköterskan jag hade var bättre än min BM;). Hon var lugn trygg mjuk och peppade mig vid krystningarna utan att ta över BM roll. BM däremot sa ingenting utan " gjorde bara sitt jobb".

Min USK va de värsta under min förlossning, hon lyssnade inte alls på mig, frågade frågor och svarade själv på frågorna innan jag han svara. Nu va ju även hon den som tog bort lustgasen samt tryckte på min mage för att få ut bebisen, vilket inte fick mig att gilla henne mer precis. I slutet av förlossningen va det även en annan USK som hjälpte till, hon däremot har jag bara goda minnen från, hon pratade lungt och mjuk, hon lyssnade på mig och min sambo och gjorde vad hon kunde för att hålla mig lugn i de kaos som rådde just då.

Min undersköterska var helt fenomenal. När jag kom in till förlossningen berättade hon direkt för mig hur jag skulle andas. Jag andades så genom hela förlossningen och klarade mig då helt utan någon som helst medicinsk smärtlindring. Det kändes helt överkomligt och kontrollerat.

Hade hon inte lärt mig detta hade jag väl legat och gråtit efter epidural eller nåt.