Ni som har slutat dricka?
Jag är gift med en man som dricker för mycket. Han är välfungerande i övrigt och han blir inte elak när han dricker. Jag oroar mig för hans hälsa och är trött på att inleda var och varannan dag med att städa undan ölburkar. Trött på alla dessa diskussioner och löften om att dra ner på drickandet. Det kan funka i ett par veckor men sedan är vi tillbaks på ruta ett. Till saken hör att jag nu insett att jag själv också har problem. Istället för att ta avstånd så är jag med på "kalaset" och börjar få svårt att motstå det där vinet han alltid köper med till mig..
Det här har varit ett ständigt tema för oss under de senaste åren. Jag har varit helt nykter under mina graviditeter och då svurit inför mig själv att inte dricka sedan heller. Men det dröjer inte länge förrän jag sitter där och "njuter" av ett glas vin (efter barnen har somnat såklart..). Jag känner nu att det inte längre finns några positiva associationer kvar inför drickandet, endast ångest.
Nu har jag bestämt mig för att sluta vänta på honom och helt enkelt "gå före" och sluta helt själv.
Ni som har slutat dricka: Hur gick det? Mår ni bättre? Fysiskt, psykiskt, sömnen?
(Alkoholens negativa effekter på mig: Mina humörsvängningar/ångestproblem försämras, jag är tjock, trött, får ibland orimliga vredes- och ångestutbrott i samband med drickandet - och ångest dagen efter)