Diagnos som ursäkt ?

En diagnos ska aldrig användas som ursäkt, men kan användas som en förklaring. Om tex min dotter säger något bland folk som inte känner henne och de tar illa upp och talar om det, så kan hon förklara sin sida av saken och säga att hon har as och tänker inte riktigt som dem. Då möts hon oftast av förståelse och så får hon mer ingående förklara hur hon menat även om det kom ut lite klumpigt.

Men jo, det finns folk som jag har märkt utnyttjar sin diagnos. De undviker jag så mycket jag bara kan.

Hade en vän som är bipolär. Hon skyllde ofta på sin sjukdom. Vi blev sen oense om en sak och jag tyckte det var så läskigt för hon blev så personlighetsförändrad..

Vad för typ av saker syfta du på TS?

Gissar att de har haft föräldrar som skyllt deras dåliga uppfostran på diagnosen.

Nej det är inte ok att skylla på sin diagnos. Många lägger därför till med ett dåligt beteende pga att de kan skylla allt på diagnosen och det är helt fel. De har fått en diagnos och utifrån den ska de studera hur diagnosen fungerar och använda verktyg för att kunna bete sig normalt.

Jag har add och använder aldrig det som ursäkt, en diagnos är inte en ursäkt för att få säga va man vill eller för att få slippa göra nåt osv. Det är bara tramsiga männiksor

Nej, det har jag aldrig varit med om. Kanske beror på vilket umgänge man drar till sig om man ofta upplever det, jag vet inte?

När man har adhd har jag förstått att hjärnan har en annan form av belöningssystem än för de som är friska. Därmed kan det vara oerhört svårt att göra saker som är tråkiga och man får kämpa 1000 gånger mer än andra att utstå för min hjärna vill ha belöning och stimulans hela tiden. Det får man inte av tråkiga saker. Försöker man göra man tråkiga saker blir det sällan bra heller.

Jag städar o diskar osv men det är otroligt svårt för mig att komma igång och göra det. Sen har alla olika svårighetsgränser.

Jag skulle inte heller ta ett jobb om jag upplevde att det var tråkigt. Har man adhd har man svårt att behålla fokus och uppmärksamhet som det är och det blir inte lättare när saker är tråkiga. För mig är det viktigt att kunna göra ett bra jobb och det kan jag inte om det är tråkigt. Förstår du? Jag skulle gärna kunna klara av att göra saker som är tråkiga för det ställer till mycket problem i min vardag att ha svårt med det, men jag hindras av min hjärna. Det handlar inte om val eller ursäkter, utan det är en del i ett funktionshinder.

Sen betyder det inte att man inte har en diagnos bara för att man inte har gjort en utredning, det vet man först när den är klar.