"får" jag vara sur över detta?
Båda mina föräldrar missbrukade alkohol under min uppväxt. Min far hade jag väldigt lite kontakt med, men jag minns att jag som 8-9-åring bad min mamma sluta dricka. I tonåren mådde jag mkt dåligt och var sjukskriver i flera år pga psykisk ohälsa och i samband med detta fick min mor behandling får sitt missbruk, som dock inte hjälpte, hon minskade något men har fortsatt dricka. I övrigt är hon helt under på alla sätt och vi har en jättebra kontakt.
Idag är jag vuxen, 30+ och mår bra och har ett bra liv! Jag hade accepterat att min mor har en beroendesjukdom och inte kommer bli bra, även om jag sörjt hennes hälsa.
Så till idag: Min mamma började banta och dricka pulver. Och då berättar hon att hon även undvikit alkohol i en månad. Först blev jag jätteglad. Sedan kände jag...men varför gick det nu? På grund av vikten? Varför inte när du var ansvarig för ett barn som behövde dig? Om det var så lätt?
Jag hade landat i en tro att hon inte kunde sluta, att det inte var för att hon inte ville och inte brydde sig om sin dotter.... men nu kan hon plötsligt. Och det gör att jag känner mig sviken.
Jag har ingen att prata med om detta för jag vill inte berätta för folk om min uppväxt, så jag hoppas någon kan ge mig lite tankar om detta.