Separation pga alkohol

Finns tyvärr inte så mycket du kan göra. Eftersom jag antar att du har ljugit och manipulerat mm, så har hon ingen tillit kvar. 

Håll dig nykter, gå på möten, visa att du är en bra pappa och pojkvän. Låt tiden utvisa vad som händer.

Själv har jag varit nykter alkoholist i över 12 år och känner fortfarande suget när livet känns åt helvete. Men jag jobbar stenhårt på att klara av att leva ett nyktert liv! 

Du klarar av det du också, lycka till! 

Har du tur kan tilliten byggas upp igen. Om du kan hålla sig nykter. Man kan bara hoppas och önska att ni kommer hitta tillbaka till varandra. Oavsett vad som händer mellan dig och din sambo är din relation till ditt barn prio tycker jag. Fortsätt kämpa för barnets skull. Man behöver ha en relation med båda sina föräldrar och en relation till en förälder i missbruk blir komplicerad och skev.

Hon är ledsen att det har blivit som det har blivit, vi hittar på en del saker tillsammans med vårt barn. Våra utflykter får mig att tro att det finns något kvar mellan oss eller så är det kanske inget menat från hennes sida utan bara något vi gör för barnets skull. Jag tänkte ge henne en blomma och ett långt brev som jag har skrivit om mina problem med drickat. Tror ni att det är en bra idé att ge henne ett sådant brev nu på allahjärtansdag? Jag är väldig ledsen att det har blivit som det har blivit mellan oss pga min sjukdom, vi har haft ett underbart liv i 12år men som sagt så har flaskan kommit i vägen dom sista 2 åren. Hoppas att hon kan se mig som den jag var och den jag är nu utan alkoholen. Jag vet att jag kommer få ha mitt barn till 50% om vi separerar men jag vill ha hon i 100%. Ha de fint.

Tror inte att det är en bra idé att lätta ditt dåliga samvete på alla hjärtans dag, tyvärr. Och inte nån annan dag heller, om inte hon frågar dig om hur det var då.
Tror du att din tjej skulle må bättre av att du "bekänner" allt? 

Bra att du sökt hjälp och att du är nykter nu men varför tog det så lång tid som 2 år? Skulle min partner ha problem så länge utan att söka hjälp, av vilket slag problemen än må vara, så skulle jag nog tröttnat för länge sen. 2 år är lång tid.

Det bästa du kan göra i detta läge är nog att visa att du är en bra ansvarstagande förälder och se till att ni har en god relation som föräldrar med barnets bästa för ögonen.

Har hört att det tar lika lång tid att gå in i skogen som att komma ut därifrån. Det är ju svårt att veta hur lång tid det tar innan man kan återfå förtroendet men jag hoppas på att det tar mindre än 2 år. Någon som har erfarenhet av att återbygga förtroende efter missbruk? Har aldrig varit otrevlig eller våldsam om det spelar någon roll. Tack på förhand.

Så jobbig samtal vi hade igår, vi grät och kramades. Vi pratade om våra gensamma planer för hus familj. Hur bra vi har haft det och hur bra vi skulle få det sen berättade hon för mig att hon inte tänkte leva vidare med mig. Hon gav mig en sista chans för 6 månader sen, så jag är 6 månader för sen. Vet inte vad jag ska ta mig till, jag vet att jag är sent ute med att visa för henne att hon kan lita på mig. Vi pratade om allt utom vad vi ska göra med huset, vi har så klart snackat om detta innan men inget har hänt och det tar jag som att hon inte är 100 på hur vi ska/kommer att ha det framöver. Nu får jag bara hoppas på att jag kan visa för henne att jag är på lita på och att kännslorna kommer tillbaka innan huset är sålt. Jag kan göra allt för att få ihop vår lilla familj igen, ber till högre makter att det kommer bli bra.Vet att det är absolut omöjlig att svara på men finns det någon som har erfarenhet av något liknande. Tack på förhand

Hej.
Det finns alltid något positivt i denna katastrof för dig. Det är att ni kommer att kunna samarbeta bra om ert barn. Jag förstår din sambo. Hon har stängt av sitt hjärta för att inte såras något mer. Du har äntligen öppnat ditt hjärta. Det är bra. Livet går vidare i en annan form. Jag förstår att du vill ha kvar din familj. Det ville jag med när frun hade hittat en annan. Jag har ett bra liv nu. Du kommer också få ett bra liv.

Tack men det känns riktigt jobbig nu, när det är jag som har ställt till allt. Vill bara göra henne lycklig med mig igen.

Tack men det känns riktigt jobbig nu, när det är jag som har ställt till allt. Vill bara göra henne lycklig med mig igen.

Är på jobbet nu, tänker åka hem och fråga henne om hon kan tänka sig att åka till en familjerådgivare annars måste vi separera. Detta är ohållbart för både mig och henne. FAN vad alkohol/droger kan ställa till med. Jag vill bara att hon ska kunna ge mig en ny sista chans men jag har förbrukat många sista chanser.

Hennes tillit till dig verkar vara helt bortblåst då du har sårat inte bara henne utan även ert barn. Om jag ska försöka sätta mig in i samma situation som hon är i så skulle jag vilja bli behandlad som en prinsessa. Alltså pussa på mina skor, försök att övertyga mig VARJE dag, du skulle fått kämpa SOM FAN för att jag ens skulle kunna överväga. Och då menar jag på ALLA FRONTER. T.ex i sängen, överraska henne med något nytt och härligt ;) Fantasin har inga gränser. Lycka till!