9 år spelberoende? HJÄLP!

HJÄLP!

Separerad sedan 5 år tillbaka, sonen är 9 år. Pappan bor 70 mil bort, dom ses endast på loven och enstaka helger. Pappan har mycket pengar, betalar för alla resor istället för underhåll (enl. överrenskommelse) Funkar bra!

Mamman (gravid) lever med ny man & en 3-åring, normalinkomster, 8-17 jobb.

Sonen, trivs ok på skolan, har kompisar men leker sällan med dom på fritiden då alla från hans klass/paralellklass går på fotboll (något vi har provat men som han gång på gång inte riktigt vill, så vi har lagt ner)

När pappan och sonen får tid med varandra är dom till största delen på hans jobb 12.00-22.00. Det är visserligen lov dom gångerna han är där men dygnsrytmen blir mycket störd när han sedan återvänder hem. Även matvanorna byts ut från allsidig kost till skräpmat, godos chips glass & LÄSK i mängder.

Sist men inte minst till det som är problemet. SKÄRMTIDEN!!
Han har ALLA spelkonsoller (Wii, PS3, X-box) med minst 10 spel till varje, en dator, egen TV, iPad, mobil och allt detta både hos pappa och hos mamma (pappan som köpt). Mamman har resonerat att neka honom dessa prylar och endast tillåta det hemma hos pappan vore grymt. Ska tilläggas att allt kommit in i vårat hem succesivt, inte allt på en gång. Det har gjort att det är först nu, när speljävelen har tagit tag i sonen som det börjar bli problematiskt. Är det inte TV´n som är i gång s¨å är det iPaden, eller varför inte båda samtidigt. Dessutom med lurarna i öronen med musik från mobilen....

Vi har nu försökt begränsa skärmtiden till 5 tim i veckan, dom får han själv bestämma hur han vill använda. Men nu handlar ALLT om spel istället. Efter middagen (som varar i 5 min, högst!) "får jag gå och spela nu"??
När timmarna är slut vet han varken ut eller in. Jag försöker ta med honom på aktiviteter som simning, biblioteket, ut i parken, spela sällskapsspel, lazertag, bowling, bio och massa andra aktiviteter. Men INGENTING är kul, han ler sällan och pratar knappt när vi är iväg. Han vill helst inte vara med oss vuxna eller lillebror alls.

Jag vet varken ut eller in, för nu hör pappan av sig och ger mig förslag på hur han kan belönas med fler speltimmar om han tex städar sitt tum, hjälper till med dukning eller bäddar sängen (sånt som jag tar för givet samt uppmuntrar varje dag). Han hänvisar även till alla möjliga vetenskapliga undersökningar som visar på alla fördelar med alla uppfostringsmetoder han står för.

Jag säger inte att det är fel på spel eller skärmar, det har lärt honom väldigt bra engelska samt att läsningen går som en dans! Han är mycket kvicktänkt och smart så det är inte det. Jag behöver bara hjälp att strukturera upp "livet". För att försöka leva i nuet med min "nya" familj så behöver vi få göra det på vårat sätt, men det raseras efter varje pappabesök, då duger inte vårat hem för sonen.

Jag vet att det är långt skrivet och jag har inte ens fått med hälften men jag är i behov av en diskussion så jag kan få lite tips och råd hur jag ska agera, det här tar så mycket energi och kraft av mig att jag snart inte har något kvar till resten av min familj, som dessutom växer.

Tacksam för svar!
Mvh Uppgiven

En blå giraff

Äldre 11 Feb 09:34

#1

Men vad skulle hända om ni under en period i alla fall helt enkelt tog bort alla skärmar hemma hos er? Grymt kanske, nej jag tycker inte det. Låter som om han har tappat all fantasi till att göra annat.

Låter för övrigt bra som ni gör att du försöker hitta på andra saker med honom. Samtidigt tror jag det ska vara lagom av det också. Det blir tokigt om barn vänjer sig vid att de hela tiden antingen ska spela eller att en vuxen aktivt ska hitta på saker med dem. Det är inte farligt att ha tråkigt heller och få lov att roa sig själv. Har han andra leksaker då förutom dessa spel? Min son bygger lego rätt många timmar per dag. Man måste ju se till att de har alternativ också till spelen.

Videvik

Äldre 11 Feb 10:28

#2

En blå giraff skrev 2014-02-11 09:34:57 följande:

Men vad skulle hända om ni under en period i alla fall helt enkelt tog bort alla skärmar hemma hos er? Grymt kanske, nej jag tycker inte det. Låter som om han har tappat all fantasi till att göra annat.

Låter för övrigt bra som ni gör att du försöker hitta på andra saker med honom. Samtidigt tror jag det ska vara lagom av det också. Det blir tokigt om barn vänjer sig vid att de hela tiden antingen ska spela eller att en vuxen aktivt ska hitta på saker med dem. Det är inte farligt att ha tråkigt heller och få lov att roa sig själv. Har han andra leksaker då förutom dessa spel? Min son bygger lego rätt många timmar per dag. Man måste ju se till att de har alternativ också till spelen.

Tack för ditt svar!
Vi har en plan att ta bort alla skärmar som du skriver, problemet är att han om 2 veckor åker till sin pappa där det spelas fritt från morgon till kväll, så när han kommer hem blir det kaos för min älskade son. Kontrasten och saknaden av pappa blir extrem och han blir förkrossad, minst 1 vecka. Då funkar inte matintag, skola eller det sociala. (Ska tillägga att vi har varit i kontakt med BUP, gjort alla möjliga utredningar och det finns inga hinder för honom enl.dom). Jag vill också skriva ut att pappan inte vill att vår gemensamme som ska bo hos honom för han har inte bra förutsättningar att ha honom boende hos sig, endast ekonomisk trygghet.

Vår son har många olika leksaker, såsom lego, plus-plus, olika figurer, gubbar och pysselsaker. Dessa saker ligger bara och dammar, med undantag för vissa dagar då han inte har fått spela, då bygger han faktiskt med legot.
Vi hitta på andra saker med honom ca 2-3 ggr i veckan, då har han ingen sportaktivitet eller instrument. All övrig tid försöker han med att han vill leka med någon kompis (oftast samma) men efter att ha pratat med dessa föräldrar så visar det sig att han bara har spelat när han varit där!! :(

En blå giraff

Äldre 11 Feb 22:14

#3

Men då låter det klokt att ni tar bort skärmen och stå ut med att han blir tjatig och förkrossad. Han dör inte av det. Dessutom börjar han ju leka med andra saker också då skriver du. Det gäller bara att du är mer envis än honom!

En blå giraff

Äldre 11 Feb 22:16

#4

Om han inte spelar hemma så kanske det heller inte gör så mycket om han spelar hela tiden hos pappa eller hos kompisar. Den totala speltiden blir ju begränsad.

Videvik

Äldre 12 Feb 13:46

#5

En blå giraff skrev 2014-02-11 22:14:36 följande:

Men då låter det klokt att ni tar bort skärmen och stå ut med att han blir tjatig och förkrossad. Han dör inte av det. Dessutom börjar han ju leka med andra saker också då skriver du. Det gäller bara att du är mer envis än honom!

Ja jag får helt enkelt vara mer envis. Jag pratade med honom i går kväll efter att han varit hos en kompis i klassen (som spelar fotboll). Min son har tidigare gjort ett försök att vara med i det laget 3 ggr men lessnar ganska fort. Men nu ville han göra ett nytt försök då kompisens pappa är tränare i laget och sa att dom saknade honom och att dom behövde en bra målvakt :) Han hade blivit så glad, så vi får se det som en vändning för det innebär fysisk aktivitet 2 dagar i veckan med matcher på helgerna.

9 år spelberoende? HJÄLP!

INNEHÅLL