Alltså jag vet inte vad jag ska ta mig till, jag är verkligen beroende av att shoppa, Jag kan inte motstå det. Jag maxar kreditkort och bara leker. Jag har fått förfrågan av kompisar om lyxfällan men mina föräldrar vägrar att jag ska vara med på tv om en sådan sak, finns det annan hjälp att få?
Klipp alla kort ,ring alla och be att få spärra dina krediter så är problemet löst.
Vad får du för abstinensbesvär om då låter bli då? Ångest, kräkningar och moderata anfall av fradga i mungiporna samt epilepsi? Om inte så är det väl bara att klippa korten och ställa dig på loppis och sälja av en del av överkonsumtionen.
Vem pyntar räkningarna för dina masade kreditkort? Dina föräldrar? I sådana fall kanske det hjälper att tänka på att de månne tycker att det är trevligt att unna sig lite av det du unnar dig på kredit? Ja, borde väl hjälpa i alla fall om du nu inte är en helt igenom oempatisk egoist?
Jag är 27 år. Jag jobbar, har eget boende. Men jag har börjat fatta mitt problem, jag vill ha hjälp och jag förstår att jag är beroende och allt. Men jag känner mig rastlös utan att handla kläder mm.
Klipp alla kort ,ring alla och be att få spärra dina krediter så är problemet löst.
Prata med skuld och budgetrådgivaren i din kommun, dom kan hjälpa dig. Dom finns i alla kommuner.
Klipp korten är rätt givet. Men du måste jobba på att känna någon konsekvens av att shoppa dumheter med. Vad händer när du maxar korten och shoppar upp alla pengar? Betalar nån annan? Har du råd att betala själv? Lyckas du fortfarande skjuta upp problemet? Jag tror du behöver hitta en plan du är bekväm med, att fundera på vad du vill ha men det här beteendet gör att du inte kan få.
Alltså missförstå mig rätt med mitt tidigare inlägg, jag vet själv hur det är att älska shopping i alla dess former. Men jag drar inte på mig krediter i onödan för att finansiera shoppingen.
Men finns inte krediterna där så kan du inte heller utnyttja dem och måste lägga om dina inköp till att passa plånboken.
Sitter du i en sån rävsax att du finansierar dina krediter med nya krediter?
samma problem... men dock ej på kredit! Känner att jag bör priotera annat än massa smågrejer till mig själv.
Jag hade tänkt göra en budget, det är alltid en början :)
samma problem... men dock ej på kredit! Känner att jag bör priotera annat än massa smågrejer till mig själv.
Jag hade tänkt göra en budget, det är alltid en början :)
Känner igen mig i "rastlösheten", känslan av att "nu händer det något" då man handlat, på nätet eller i verkliga livet. Upplever själv att jag på senaste tiden inte klarat att gå runt på mina månadsinkomster (de är inte jättestora, är student). Jag får då ta av min sparpengar, ibland rätt rejäla summor. Ingen skada skedd egentligen, men jag avskyr det och tänker mig att jag skulle vilja få tillbaka summan på sparkontot, som den var innan. Jag hade varit livsfarlig med ett kreditkort. Håller med att det är en bra start att göra sig av med dem.
När rastlösheten slår till som värst har jag försökt med en ny sak, att jag ska göra en "sport" av att spara. Man kan börja med korta perioder och det funkar hittills bra tycker jag. Exempelvis att jag på 3 dagar ska överleva på 100kr. Ta ut en hundring och lämna kortet hemma. Sen är det bara att börja. Googla goda recept under 10kr/portion och laga dem. Prata med sina polare om att du "ska köra en utmaning", plötsligt har snacket om det här "lilla" gjort dig sysselsatt. Och man behöver inte börja stort, det kan räcka med en eller två dagar. Kan ju inte skada att prova 
. Om rastlösheten slår till i en butik brukar jag börja prata med kassapersonalen om produkten i fråga. Bara vad jag tycker om den. Ofta har personalen kanske något de suktar efter, men måste leva med att de inte har råd att köpa den och har en sund inställning till det. Jag tycker att det ger en bra känsla, eftersom jag kan ha en trevlig tur i butiker på stan utan att jag måste köpa något för det ska ha "hänt något" (jag pratade ju med en främmande människa och hade dessutom ett trevligt samtal). Det kan dessutom vara skönt att förstå att man kan gilla att titta på vackra saker, men att man inte måste köpa dem för att njuta av dem.
Vet inte om mitt inlägg hjälper dig något, men vill önska dig lycka till och hoppas att det löser sig för dig!
Förstår helt hur du känner, försök att ordna upp det själv i första hand.
Belöna dig själv en gång i månaden med att köpa någonting som du velat ha och se till att försöka beta av alla skulder. Ingen annan än du själv kan ordna upp det som du själv skapat, tråkigt men sant.
Kanske en god man eller någon som hjälper dig med ekonomin kan funka om du tycker att det är svårt själv?
Spara till en resa som du kan längta efter?
Jag hade samma problem som dig. Dessa startade i samband med att jag flyttade till Norge. Hade gjort lite glädjekalkyler när det visade sig att jag relativt sett skulle tjäna betydligt mer i Norge än i Sverige. Tog dock inte hänsyn till levnadskostnaderna som var enormt mycket högre.
Jag hittade en norsk sida som hjälpte mig med refinansiering av alla skulder jag hade dragit på mig. Jag är fortfarande inte skuldfri, men det faktum att jag har fått alla skulder under ett och samma tak har hjälpt mig otroligt mycket.
Tyvärr känner jag inte till några svenska sidor som sysslar med refinansiering, men det borde inte vara så svårt att hitta.
Lycka till!