• Anonym (Livrädd)

    Livrädd

    Jag & min sambo bråkar i stort sett så fort vi ser varandra. Han är väldigt duktigt på att psyka folk och berättar mer än gärna alla fel och brister man har. Detta slutar oftast med att jag tappar fattningen och står och vrålar och skriker på honom tillslut, mitt framför våra barn (10 månader & 4år) .. vilket jag sedan får sjuk ångest över såklart .... Men nu vill ha bryta upp och bestämmer sig för att ta detta emot mig, i en rättegång, för att få ensam vårdnad. Han säger att jag inte är lämplig mamma. 

    Bör jag vara rädd att han kan komma någonstans med detta???? 
    Älskar såklart mina barn över allt i hela världen och ett liv utan dom är helt otänkbart!

  • Svar på tråden Livrädd
  • Anonym (Z)

    Klart att vara så destruktiv framför barn då ligger du risigt till sen behöver du jobba på att inse att du inte sitter ihop med barnen du har ett liv även om de inte är närvarande jämt

  • Orcha

    Haha, nädå. Det kan han glömma. Barnen behöver båda föräldrarna och är du inte ett direkt bevisbart hot mot barnen så låter det där mest som ett hot du inte ska bry dig om. Låt han ta alla jobbiga kontakter med instanser och var dig själv.


    I UK åker jag i en väldigt high fart. Här hemma småpyser jag mest...
  • Anonym (N)

    Börja googla på narcissistisk personlighetsstörning och läs på hur du ska hantera situationen. Jag har levt med exakt det beteende du beskriver men jag hade tur för vi har inga barn så jag behöver aldrig se honom mer efter separationen.

  • ZsaZsa

    Lite rädd för det kanske du ska vara om du vid upprepade tillfällen låtit dig provoceras av honom så att du så totalt tappar koncepten och beter dig som du beskriver och om det fortsätter. Det är ju barnen du skrämmer, inte honom. Du känner nog själv hur tokigt det är. Så risken är att ingen kommer att tro dig eller sympatisera med dig om du säger att det är hans fel och det är det ju egentligen inte heller, lika lite som det är en kvinnas fel om en man blir så provocerad att han slår henne.


    Det du kan göra är att skaffa dig en taktik för hur du ska hantera möten med honom och ta kontroll över dig själv, för den enda du kan bestämma över är dig själv. Honom kommer du inte att kunna ändra det minsta på, men du kan ändra på hur du hanterar honom.

  • Anonym (Livrädd)

    Är väl medveten om att detta inte är bra för mina barn .. det är nog därför jag är rädd. Men jag gör verkligen inte detta medvetet, utan jag kan verkligen inte behärska mig. Så alla tips hur jag ska 'hålla faattningen' när han provocerar mig tar jag tacksamt emot.

  • Anonym (N)
    Anonym (Livrädd) skrev 2014-01-19 22:27:15 följande:
    Är väl medveten om att detta inte är bra för mina barn .. det är nog därför jag är rädd. Men jag gör verkligen inte detta medvetet, utan jag kan verkligen inte behärska mig. Så alla tips hur jag ska 'hålla faattningen' när han provocerar mig tar jag tacksamt emot.
    Jag har varit där, det finns inget sätt att stoppa detta. Han kommer fortsätta provocera tills du tappar fattningen och skriker. Jag försökte låsa in mig på toa, det funkade temporärt men när jag väl kom ut igen så var han så förbannad över att jag hade "ignorerat" honom att han började om med provokationerna och den verbala attacken.

    Det enda du kan göra är att lämna, men även det behöver du göra på rätt sätt. Läs på och försök hitta ett sätt att hantera honom där han tror att han styr.

    Tyvärr är min erfarenhet att människor med den här personlighetsstörningen manipulerar sig till det mesta, dvs han kommer ha era barn boende mestadels hos sig efter en separation, eftersom de inte ger sig förrän de fått sin vilja igenom. I deras värld är det självklart att de har rätt och alla andra har fel, så de tycker att deras vilja ska gälla eftersom deras vilja är den enda rätta. Väldigt svårt att komma runt.
  • ZsaZsa
    Anonym (N) skrev 2014-01-20 21:05:25 följande:
    Jag har varit där, det finns inget sätt att stoppa detta. Han kommer fortsätta provocera tills du tappar fattningen och skriker. Jag försökte låsa in mig på toa, det funkade temporärt men när jag väl kom ut igen så var han så förbannad över att jag hade "ignorerat" honom att han började om med provokationerna och den verbala attacken.

    Det enda du kan göra är att lämna, men även det behöver du göra på rätt sätt. Läs på och försök hitta ett sätt att hantera honom där han tror att han styr.

    Tyvärr är min erfarenhet att människor med den här personlighetsstörningen manipulerar sig till det mesta, dvs han kommer ha era barn boende mestadels hos sig efter en separation, eftersom de inte ger sig förrän de fått sin vilja igenom. I deras värld är det självklart att de har rätt och alla andra har fel, så de tycker att deras vilja ska gälla eftersom deras vilja är den enda rätta. Väldigt svårt att komma runt.
    Precis så är det sannolikt. Det enda du kan göra är att antingen gå i terapi tillsammans för att fungera på ett vettigt sätt tillsammans eller inse att det inte går och göra något åt det. Tills dess får du försöka gå undan.
Svar på tråden Livrädd