Hur skulle du hantera om den du dejtar bytt kön?

Jag skulle inte haft något problem med det. Har dejtat en person som föddes som intersexuell dvs med osäker könstillhörighet. I det landet var personen tvungen att ha ett kön och uppfostrades och registrerades som flicka fast har alltid känt sig som en pojke och bytte senare kön. Det enda problemet jag tänker på är väl om det skulle gå att få biologiska barn.

Om det låg i historien, och personen var attraktiv, så skulle jag inte bry mig om att personen fötts annorlunda. Jag ser faktiskt inte vad det spelar för roll, om personen ändå ser ut helt "vanlig" ut. Har jag fallit för personen, och det enda som ändrats är informationen, inte personen i sig, så tror jag inte jag skulle ha brytt mig. Skulle inte känna mig "lurad" såvida inte personen medvetet dolt det länge för mig (t ex genom att undvika svara på frågor om barndomen).

Däremot skulle jag tycka det var svårt ifall jag hade en partner som ville genomgå könskorrigerande behandling - det kommer vara en lång tid, kanske för alltid, som personen helt enkelt ser androgyn ut och androgynitet är avtändande för mig. Det hade varit ungefär som att höra ett ens partner ville ändra sitt utseende till något man tycker är jättefult. Men själva känslan, att identifiera sig som något annat än det man är född som, kan jag absolut sympatisera med. Jag rår tyvärr inte för att även om jag tänder på både män och kvinnor, så tänder jag inte på mellanting. :/

Har det betydelse om man är bisexuell?
Jag menar att då är det ju OK med båda könen...

Tror att de yngre har lättare att acceptera sånt här än de lite äldre.

har dejtat person som var uppenbart transsexuell, men det var bara sexigt. 
problemet är väl annars ofta just sexet: innan de genomgått korrigeringen kan det där med att få sex vara riktig svårt och svajigt (jag fick tex inget) . Och efteråt kan hormoner mm leda till att man byter sexuell läggning, även om det inte är det vanigaste. 

Jag tycker att det verkliga könet på folk är det de själva upplever att de har. 

Ja, du... Det är inte så snällt att säga att "de är inte riktiga män". Ett tips bara, ifall du inte vill såra någon.

Om du vill vara specifik ute i dejtingsvängen eller något, så kan du uttrycka dig hellre såhär: "Jag är intresserad av cis-män". Cis är nämligen motsatsen till trans, och låter mycket mindre dömande än att prata om "riktiga män" och "inte riktiga män".

Jag har träffat en del transpersoner. Ingen av dem är någon nära vän till mig, men träffat några har jag gjort. Om inte annat, så råkar man på dem när man besöker Pride. :P Jag ser dem som könet de presenterar sig själva som, använder rätt pronomen och namn etc. Något annat vore ohyfsat. Ibland kan det vara lite svårt att gissa vilket kön en person ska vara, men då är det ett tips att fråga. "Ursäkta Kim, men vilket pronomen föredrar du?"

Bara vetskapen av att "kvinnan" man är med är "kvinna" blott tack vare kirurgi och hormoner skulle definitivt verka helt avtändande på mig.

Man respektive kvinna är man ju i varenda cell i kroppen, inte bara till de yttre attributen. Att det finns en del individer med avvikande kromosomuppsättning bortser jag från i sammanhanget. De är f.ö. mycket få.