• mariaW68

    14-åring deprimerad?

    Hej, våran 14-åring har varit väldigt nere på slutet av förståeliga skäl. Allt började med att våran näst äldste av fyra(18 år) flyttade hemifrån pga sin hockey, efter det har både våran äldste (20 år) flyttat till USA för att spela hockey och vår näst yngste (16 år) har börjat hockeygymnasium i en annan stad, alla är grabbar och detta lämnade våran yngste som är 14 helt ensam med mig och min man. Han har haft det väldigt tufft under sin uppväxt, han har ofta stått i skuggan av sina bröder tycker han och han känner stor press över att lyckas som sina bröder har gjort inom sin sport. Allt förvärrades av att han för ca 2 månader sedan fick veta att han inte tog plats i sitt lag och vart tvungen att byta. Efter de fortsatte det negativa för honom när hans farfar som han stått otroligt nära dog, efter det började han säga att han inte ville gå till skolan och inte ville vara med sina kompisar. Han och hans farfar delade motorsport som ett stort intresse tillsammans och de hade bokat in en resa att för några veckor se ett motorcykel race i Spanien. Resan hade han sett framemot otroligt mycket men när hans farfar dog så ville han absolut inte åka, tanken vart att hans pappa skulle åka med han istället men de vägrade han. Vi har alltid brytt oss om honom lite extra både för att han varit minst och det enda barnet som varit "helt" påtänkt. Vi har sagt att han inte behöver idrotta om han inte vill och han behöver inte känna någon press från oss. Nu undrar jag hur man får honom att "komma tillbaka på fötterna" igen. Vi har försökt med många olika metoder och låtit han få sörja, men de känns om det bara blir värre och värre. Tacksam för all hjälp! /Maria

  • Svar på tråden 14-åring deprimerad?
  • Aimee68

    Men vad jobbigt att se sin son må dåligt :(. Har nog inga bra tips att komma med tyvärr. Har han pratat med nån professionell psykolog? Som på nåt sätt kan jobba med hur man vänder negativa tankar till positiva? Han har ju gått igenom flera förluster genom att bröderna flyttat hemifrån, sitt eget hockeylag och så en älskad farfar. Klart det gör ont. Som fjortonåring är man rätt känslig oxå :/ Finns det nåt innebandylag i närheten? Har han spelat hockey så kanske det vore nåt att fortsätta med? Va skönt att ni har en så bra inställning som föräldrar. Bara det betyder mkt. Önskar jag kunde hjälpa er men vet som sagt inga bra tips direkt. Förhoppningsvis vänder det snart så han kan se ljusare på tillvaron igen. Kram❤


    Att älska sig själv är början till en livslång kärlekshistoria...
  • mariaW68

    Tack för svaret! Betyder mycket! Jag har pratat med honom om han vill prata med nån professionell om sina problem, då blir han bara sur och går iväg. Jag ser att han är ledsen men på något sätt vill han inte öppna sig. Jag hans äldsta bror ringa honom och de pratade ett tag men han verkade inte ha pratat ut helt om vad han känner då heller. Jag har tidigare pratat med honom om att ev. Spela innebandy istället men de vill han absolut inte, han vill ta plats i sitt gamla lag igen. I somras bröt han benet vilket gjorde att missade mycket av sommarträningen vilket gjorde att han hamnade enormt mycket efter när de väl började träna på is. Det gjorde att han inte fick spela i "elitlaget" och de tog han hårt. Nu i helgen kommer våran näst yngsta son hem och hälsar på, så jag ska försöka få han att kanske låta bli att vara med sina vänner och sin flickvän några timmar och få han att hitta på nåt med sin bror som han inte riktigt förstår varför han inte mår bra. Och då får vi hoppas att de vänder!

  • lennartsdotter

    Det är ju jättesvårt att veta om han är deprimerad eller om det "bara" (det är ju absolut inte så bara) är en sorgeprocess han går igenom såhär efter en beskrivning på internet. Att prata med en psykolog kan ofta te sig främmande för egentligen vem som helst som inte har erfarenhet av det. Man föreställer sig ofta någonting helt annat än det man faktiskt möter.

    Oavsett vilket tror jag nog att fokusera på det han gillar att göra och aktivera sig är något som kan hjälpa honom framåt. Det kan vara jättesvårt för den som är deprimerad (om han skulle vara det) att ta initiativ och ofta så tappar man liksom koll på vad det faktiskt är man gillar att göra så det kan behövas hjälp från någon annan att komma igång och göra någonting. Samtidigt är det viktigt att det är frivilligt och att han inte känner att ni sätter press på honom eller att han har krav på sig att göra det ena med det tredje.

Svar på tråden 14-åring deprimerad?