Vad krävs för enskild vårdnad? Behöver råd!

Det du talar om är umgänge och har inget att göra med hur vårdnaden ser ut, man kan ha ev och ändå ha varannan vecka eller ha gv och ha varannan helg. Det är svårt att få ev ska du veta har du bevis på att han gjort nåt och då hållbart bevis tex dokumenterade skador blåmärken etc på sjukhus?

Tack för ditt svar Z.

Som tur är gör han ingenting som skulle medföra sjukhusbesök. Blåmärken har barnen för jämnan, och den absoluta majoriteten av dessa har inget med deras pappa att göra utan beror på bus och lek. 

Det blir alltså inga större skador på deras kroppar, snarare på deras psyken. Men samtidigt gör det ont och är kränkande.

Jag skulle gärna ha gemensam vårdnad så länge barnen kunde bo större delen av tiden hos mig. Jag vill att dom ska slippa bo längre tider hos pappan när han gör illa dom. Helst vill jag förstås att han ska skärpa sig så att relationen med barnen kan räddas - en pappa kan ju inte ersättas. 

 Om jag vill att dom ska bo hos mig större delen av tiden och hos sin pappa varannan helg och han motsätter sig detta - kan jag då driva detta på något vis (exempelvis i familjerätt) eller måste jag acceptera varannan veckas boende såvida vi har delad vårdnad? 

Du får väl säga till barnen att de får gå till skolsyster alt skolpsykologen om de tycker det är jobbigt hos pappa och berätta det för dom. Du kan själv ringa och boka tid till skolsyster och prata om vad barnen säger till dig och att du vill att de håller uppsikt för du vet inte om det stämmer eller inte. Annars får du väl göra en anmälan till soc själv.

Tack Hannelie, det är ett bra tips att vända sig till skolsköterskan.

Jag är rätt säker på att det barnen säger är sanning, framförallt eftersom jag såg en del av detta (och reagerade starkt på det) när vi bodde tillsammans. Jag ser också hur han interagerar med barnen, och hur barnen i sin tur reagerar på sin pappa. 

Tyvärr tror jag inte att pappan vet hur han ska hantera barnen. Jag har föreslagit att han ska vända sig till någon för att få hjälp med detta (både tidigare och nu), men han förnekar att det finns ett problem.  

Han håller på att förstöra sina möjligheter till att ha en god relation till sina barn, vilket är sorgligt för barnen som då på samma sätt förlorar sin pappa. Så jag önskar att han var mer mottaglig.  

Det är frustrerande att inte kunna hjälpa sina barn i den här situationen. 

Du kan ju ringa familjeenheten, eller familjerätten och bara fråga om råd. Du kan ringa anonymt. De hjälper dig gärna, tror jag om du har frågor. Till mig sa de att om jag som vårdnadshavare trodde att barnen for illa hos sin pappa så var det min skyldighet som vårdnadshavare att se till att de inte blev skickade dit.

Att ha delad vårdnad innebär att all info som rör barnen delas mellan föräldrar, har inget med boende och umgänge att göra. Ensam vårdnad innebär att den andra föräldern inte får vara med och ta beslut som rör barnen. Det krävs ganska mycket om det ska bli på det viset.   

Dina barn är så pass stora och kan säkert berätta en hel del om hur pappa behandlar dem om det blir aktuellt. Av din beskrivning så framgår det ju att det här inte bara är något som sker någon gång då och då utan att detta mer är hans kontinuerliga behandling av dem. Då finns mycket de kan berätta.

Det du kan göra först är att ta kontakt med familjerätten i kommunen (sorterar under socialförvaltningen) och boka en tid för samtal mellan dig och pappan där. Det är ingen rättslig instans utan alltså en del av socialtjänsten. Där kan du förklara att detta inte är acceptabelt och att det är ohållbart och så kan ni diskutera hur ni ska lösa det. Ganska uppenbart är ju att barnen inte ska vara hos honom när han behandlar dem så, men de behöver ju upprätthålla kontakten och relationen ändå. Korta möten istället?

Funkar inte det så får du vända dig till domstol och för att göra det behöver du anlita en jurist.

TS, dina ord är en riktig varningsklocka och jag tycker du ska ta det på största allvar för barnens skull.

Dom mår inte bra av att ha en sån otrygg misshandlande förälder - för det är misshandel det handlar om så som du beskriver det - och jag förstår inte att du inte redan nu polisanmält honom för barnmisshandel för att skydda barnen.
Det är din skyldighet som mamma att skydda barnen.

Du behöver hjälp att hantera det här och driva allt vidare, för om din man inte inser hur fel hans sätt är mot barnen så kommer han heller inte att ändra på sej och sannolikt (troligen) fortsätta.
Sök hjälp av en jurist (finns gratis att ringa och rådfråga, helt anonymt) för rådgivning och mer hjälp på vägen!

Det spelar ingen roll att blåmärken "inte syns", dom påverkar barnen i grunden ändå och skapar otrygga människor genom hela deras liv. Har du läst boken av Eva Rusz - "Varför hatar män kvinnor som älskar dem"? Om inte  - gör det!
Du kommer att hitta din mans personlighet i boken och få mer grund i att förstå vikten av att snabbt agera o hjälpa dina barn.

Lycka till!

Många tack till alla er som har svarat.

Jag tror som ni att det här är skadligt för barnen, även om det inte lämnar spår. Och jag är rejält orolig själv.

Med era råd har jag fått tips på hur jag kan gå vidare med det här. Känns tröstlöst om inga möjligheter finns.

Och ja, jag är mycket medveten om att det är min skyldighet som mamma att skydda barnen. Det är också det som känns tydligt i hela kroppen.

Jag kommer att ta tag i det här.

Tack för stödet och era konkreta tips!