• Anonym (Shaky)

    Skakar om händerna när jag äter med andra

    Hallå. Tänkte kolla om någon känner igen sig i mitt problem.
    Ända sedan jag har varit 15 år så har jag till och från haft jobbiga skakningar i samband med att jag ska äta mat tillsammans med andra. Det började när jag var på ett soppkök där alla gick omkring med varsin plastallrik med soppa, jag stod tillsammans med några andra och åt och så frågade någon hur min soppa smakade. Helt plötsligt blev jag medveten om att alla tittade på mig och inväntade ett svar och hjärtat hoppade upp i halsen. Jag började skaka med skeden och var tvungen att gå därifrån o gå in på toan för att lugna ner mig. Det var som att hela kroppen blev en stel pinne och jag kunde inte kontrollera det. Aldrig varit med om något liknande innan.

    Efter den händelsen så har det gått lite i perioder. Det har kunnat gå flera år utan att jag haft minsta skakningar eller ens haft oron att börja skaka när jag ätit med andra. Nu är jag 27 år gammal, och skakningarna har börjat komma tillbaka lite grann. I våras så var jag tvungen att sluta äta på jobbet, armarna började spänna och jag kände mig iakktagen och fick panikkänslor igen. Nu blir jag låg och orolig varje gång det vankas mat på jobbet.
    Förutom det så är jag väl rätt normal, tycker om att prata med andra och känner mig stark o kry. Men just vid dessa specifika situationer vid maten eller även när det förväntas saker av mig ibland så kan jag få denna äckliga panikkänsla och bli paralyserad.
    Fattar inte vad det kan bero på. Några andra som har liknande problem? 

  • Svar på tråden Skakar om händerna när jag äter med andra
  • Anonym (-.-.-.)

    Inte när det gäller mat, men när det gäller att prestera finmotorik när andra tittar på. Jag ska bli kirurg haha. Under utbildningen har jag ibland gjort små ingrepp och börjar alltid skaka väldigt på händerna när jag känner att andra tittar på när jag jobbar. Det är aldrig något problem med resultatet. Jag kan styra händerna i det jag gör, men jag förstår att det ser märkligt/oproffessionellt ut för de som tittar på.
    Detta har blivit allt bättre med tiden när jag lärt mig att "tänka bort" omgivningen. Jag tar några djupa andetag, säger till mig själv att "det här kan jag ju" och sänker axlarna. Mycket av skakningarna sitter i spända stela axlar... och generellt att man spänner fel muskler i armarna. Tänk på något behagligt. Gör några axelryckningar och försök spänna av musklerna. Andas djupt. Nynna på en sång (det hjälper mig mycket).

  • Anonym (ja)
    Anonym (Shaky) skrev 2013-11-11 22:02:05 följande:
    Hallå. Tänkte kolla om någon känner igen sig i mitt problem.
    Ända sedan jag har varit 15 år så har jag till och från haft jobbiga skakningar i samband med att jag ska äta mat tillsammans med andra. Det började när jag var på ett soppkök där alla gick omkring med varsin plastallrik med soppa, jag stod tillsammans med några andra och åt och så frågade någon hur min soppa smakade. Helt plötsligt blev jag medveten om att alla tittade på mig och inväntade ett svar och hjärtat hoppade upp i halsen. Jag började skaka med skeden och var tvungen att gå därifrån o gå in på toan för att lugna ner mig. Det var som att hela kroppen blev en stel pinne och jag kunde inte kontrollera det. Aldrig varit med om något liknande innan.

    Efter den händelsen så har det gått lite i perioder. Det har kunnat gå flera år utan att jag haft minsta skakningar eller ens haft oron att börja skaka när jag ätit med andra. Nu är jag 27 år gammal, och skakningarna har börjat komma tillbaka lite grann. I våras så var jag tvungen att sluta äta på jobbet, armarna började spänna och jag kände mig iakktagen och fick panikkänslor igen. Nu blir jag låg och orolig varje gång det vankas mat på jobbet.
    Förutom det så är jag väl rätt normal, tycker om att prata med andra och känner mig stark o kry. Men just vid dessa specifika situationer vid maten eller även när det förväntas saker av mig ibland så kan jag få denna äckliga panikkänsla och bli paralyserad.
    Fattar inte vad det kan bero på. Några andra som har liknande problem? 
    Det beror på att man spänner sig och är rädd för att man ska börja skaka. Jättevanligt vid social fobi. Ett sätt att komma runt det är att försöka skaka med flit-det paradoxala är att när man slutar vara rädd för att skaka så brukar skakningarna upphöra.
  • Anonym (Shaky)
    Anonym (-.-.-.) skrev 2013-11-11 22:20:30 följande:
    Inte när det gäller mat, men när det gäller att prestera finmotorik när andra tittar på. Jag ska bli kirurg haha. Under utbildningen har jag ibland gjort små ingrepp och börjar alltid skaka väldigt på händerna när jag känner att andra tittar på när jag jobbar. Det är aldrig något problem med resultatet. Jag kan styra händerna i det jag gör, men jag förstår att det ser märkligt/oproffessionellt ut för de som tittar på.
    Detta har blivit allt bättre med tiden när jag lärt mig att "tänka bort" omgivningen. Jag tar några djupa andetag, säger till mig själv att "det här kan jag ju" och sänker axlarna. Mycket av skakningarna sitter i spända stela axlar... och generellt att man spänner fel muskler i armarna. Tänk på något behagligt. Gör några axelryckningar och försök spänna av musklerna. Andas djupt. Nynna på en sång (det hjälper mig mycket).
    Ja det verkar sitta i axlarna, jag kan komma på mig själv att axlarna är långt upp och är jättespända. Försöker dra ner dom och slappna av, men skakningarna känns ändå som omöjliga att få bort, och rädslan. Just nu har jag det hyfsat under kontroll, precis i början när jag ska äta så är det skitjobbigt och jag känner mig som en stel pinne. Men efter en stund lugnar mitt nervsystem ner sig och det går lättare. Jag har ibland undrat om jag har nått knas med nerverna. Jag kan sitta hemma vid datorn och känna att huvudet skakar lite smått, nästan som att det är nått som sitter i nacken & ryggraden. 
  • Anonym (Shaky)
    Anonym (ja) skrev 2013-11-11 22:34:15 följande:
    Det beror på att man spänner sig och är rädd för att man ska börja skaka. Jättevanligt vid social fobi. Ett sätt att komma runt det är att försöka skaka med flit-det paradoxala är att när man slutar vara rädd för att skaka så brukar skakningarna upphöra.
    Ja fast annars så är jag inte så speciellt blyg och kan vara med folk utan större problem. Så jag är inte rädd för sociala situationer i övrigt, bara när jag ska äta. Men helt rätt det är rädslan för att börja skaka som jagar upp mig.
  • Anonym (kajsa)

    Känner igen mig i allt och mina problem började när jag var runt 19-20. Kände det första gången när jag en dag skulle äta tillsammans med min kille och hans familj, hade gjort det flera ggr tidigare men den gången kände jag mig plötsligt iakttagen och granskad. Det gick över och jag tänkte inte på det särskilt mycket. Sen kände jag samma sak igen när jag skulle äta med en grupp människor på en stor middag. I dag är det något bättre men jag känner av det. Det konstiga är att med vissa människor går det bättre och med vissa inte alls...vet inte vad det beror på.

    Har samma känsla som du, stel i armarna och panikkänslor och börjar att skaka. För mig svartner det för ögonen och känner mig som jag ska svimma. När jag anstränger mig och tänker på att inte börja skaka och koncentrerar mig på något annat kan jag koppla bort det. Det är som att då blir något annat i fokus och inte jag. Det handlar ju om att man tror att man är iakttagen och granskad. Som du med sopptallriken när dom frågade dig om soppan var god, du kände att alla tittade på dig och att du var i centrum för allas blickar. 

    För mig går det också i perioder.

    Jag har inte heller problem med andra sociala situationer men vid matsituationer blir jag en helt annan person, får en oro för att det ska synas att jag är rädd och då börjar jag att skaka.

  • Anonym (Shaky)

    Ja det är jättekonstigt. Jag känner även att händerna blir blir kallare än vanligt, nästan som att det skulle vara nått med blodtrycket och att dom inte får tillräckligt med blod, jag har också känt att jag är påväg att svimma. Mycket mysko detta, och jobbigt :/

  • Anonym (Liknande)

    Jag känner igen det där men har inte det i matsituationer utan när andra ska titta på mig när jag skriver. Tex när jag ska skriva på ett kontrakt eller närvarolista som skickas runt på ett möte. Jättejobbigt är det och jag är oftast närvös/ångest innan ett möte där kag vet att något sånnt kan ske. Vet jag innan att jag måste skriva på något papper där det är mer en bara namnet tar jag en betablockare innan (receptbelagt) har även blivit rekomenderad KBT terapi men inte börjat än...

  • Anonym (-.-.-.)
    Anonym (Shaky) skrev 2013-11-11 23:33:50 följande:
    Ja det är jättekonstigt. Jag känner även att händerna blir blir kallare än vanligt, nästan som att det skulle vara nått med blodtrycket och att dom inte får tillräckligt med blod, jag har också känt att jag är påväg att svimma. Mycket mysko detta, och jobbigt :/
    Det beror också på att du spänner dig så mycket. Helt ofarligt, men såklart besvärligt.
  • Anonym (kajsa)
    Anonym (Liknande) skrev 2013-11-12 07:09:35 följande:
    Jag känner igen det där men har inte det i matsituationer utan när andra ska titta på mig när jag skriver. Tex när jag ska skriva på ett kontrakt eller närvarolista som skickas runt på ett möte. Jättejobbigt är det och jag är oftast närvös/ångest innan ett möte där kag vet att något sånnt kan ske. Vet jag innan att jag måste skriva på något papper där det är mer en bara namnet tar jag en betablockare innan (receptbelagt) har även blivit rekomenderad KBT terapi men inte börjat än...

    Så är det för mig med när namnlistor ska skrivas på vid möten etc. Jag har också betablockerare utskrivet av min läkare som jag tar när vet att det kan bli jobbigt. Har gått i KBT terapi genom landstinget men fick bara gå 10 ggr, viket var för litet men hade inte råd att gå privat.
  • Anonym (skakis)

    Är likadan, inte just med maten. Men om papper t.ex ska skickas runt så börjar jag skaka och lyckas knappt få tag på ett papper. Sen kan jag även sitta i en grupp och vara hur avslappnad som helst, och helt plötsligt så riktas uppmärksamheten mot mig, då tappar jag nästan bort mig själv, kommer inte ihåg efteråt vad jag har sagt. Jag tror det hör ihop med att man känner sig obekväm och blir nervös. Mer nervös än vad som är "vanligt", menar jag.

    En fråga till er som skakar, blir ni nervösa om ni ska hålla föredrag? Och med nervös menar jag extremt nervösa att ni knappt känner att ni klarar det? 

  • Anonym (kajsa)
    Anonym (skakis) skrev 2013-11-12 16:52:48 följande:
    Är likadan, inte just med maten. Men om papper t.ex ska skickas runt så börjar jag skaka och lyckas knappt få tag på ett papper. Sen kan jag även sitta i en grupp och vara hur avslappnad som helst, och helt plötsligt så riktas uppmärksamheten mot mig, då tappar jag nästan bort mig själv, kommer inte ihåg efteråt vad jag har sagt. Jag tror det hör ihop med att man känner sig obekväm och blir nervös. Mer nervös än vad som är "vanligt", menar jag.

    En fråga till er som skakar, blir ni nervösa om ni ska hålla föredrag? Och med nervös menar jag extremt nervösa att ni knappt känner att ni klarar det? 
    Om jag vet att jag ska hålla föredrag eller en redovisning, ensam eller med andra känner jag ångesto oro i flera dagar innan. En gång höll jag en redovisning på en kurs. Samma dag fick vi veta att vi skulle redovisa, jag var helt oförberedd och var tvungen att göra det. Kom inte därifrån, det var hemskt. Jag gick upp i allafall och stod där och pratade med allas blickar och samtidigt höll i pappret.

    Gick på annan yrkesutbildning där det var en tjej i klassen som inte var så jätteglad i att prata för en grupp hon heller som jag förstod. Hon berättade att hon ändrar sitt eget humör och blir liksom "förbannad" istället för nervös och rädd. Det ändrade henns känsla från att vara rädd och osäker till att bli "säker". Det var det jag tänkte på när jag höll redovisningen som jag beskrev ovanför. Det hjälpte mig att inte skaka eftersom jag var mer bestämd. Jag tänkte också innan jag gick upp " Nu ska dom allt få se att jag inte skakar" och det fungerade. 

    Den tanken använder jag i jobbiga sociala situationer när risken finns att jag börjar skaka och att någon (några) ser. Det är ju tankarna som styr oss. 

    Jag har lugnande utskrivet som jag har som en trygghet när jag vet att det väntar jobbiga situationer och det gör att jag kan vara med på sociala saker. Men då gäller det att jag vet i förväg.
  • Anonym (Shaky)

    Skönt att höra att man inte är ensam!
    En underlig sak som jag har märkt är att om det finns en person i sällskapet som jag märker är minst lika besvärad som jag eller till och med mer, så dämpas min ångest ganska rejält. Då känner jag mig plötsligt mycket mer säker i situationen och skakningarna uppkommer inte alls lika lätt. 

  • Anonym (ja)
    Anonym (Shaky) skrev 2013-11-11 23:33:50 följande:
    Ja det är jättekonstigt. Jag känner även att händerna blir blir kallare än vanligt, nästan som att det skulle vara nått med blodtrycket och att dom inte får tillräckligt med blod, jag har också känt att jag är påväg att svimma. Mycket mysko detta, och jobbigt :/

    När man spänner sig blir händer och fötter kalla, helt normalt. Svimningskänslor är också jättevanligt när man får ångest.
  • Anonym (ja)
    Anonym (Shaky) skrev 2013-11-12 22:06:39 följande:
    Skönt att höra att man inte är ensam!
    En underlig sak som jag har märkt är att om det finns en person i sällskapet som jag märker är minst lika besvärad som jag eller till och med mer, så dämpas min ångest ganska rejält. Då känner jag mig plötsligt mycket mer säker i situationen och skakningarna uppkommer inte alls lika lätt. 

    Det hela uppstår för att man blir rädd för att det ska hända. Om du skulle våga säga till sällskapet att "jag darrar på händerna ibland men det är inget att bry sig om" så skulle problemet förmodligen försvinna av sig självt.
  • Bohemia08

    Upplever precis det ni gör..har blivit diagnostiserad med social fobi. Men som sagt går att träna bort! Ni kom redan med många bra tips. Men det är jätte svårt! Vid allvarligare besvär då ni känner att ni avstår att göra sådant ni önskar pga av rädsla, kan faktiskt en kombo av kbt, möte med likasinnade och ssri medicin göra susen. Det har funkat bra för mig iaf! Men det allra viktigaste är ju att hela tiden jobba me sig själv! Våga vara öppen om dina känslor, på så sätt kommer du att se att du inte är ensam till att uppleva allt det där konstiga,jobbiga och hämmande! Det kommer även öka din förståelse för andra! Kolla även upp HSP-highly sensitive people

  • SandraG

    Hej!

    jag heter Sandra Gunnarsson och jobbar på Upsala Nya tidning. Jag håller på med ett reportage om de problem som beskrivs i den här tråden. Specifikt ska det handla om rädsla inför att äta tillsammans med andra.
    Finns det någon här på Familjeliv som känner igen sig i situationen, bor i Uppsalaregionen och skulle kunna tänka sig att ställa upp på en intervju?
    Det går bra att vara anonym.

    Kontakat mig på 073 -662 10 30

  • Jon85

    Hej!

    Jag har samma skit;( det är jätte jobbigt , men meditation och avslappningtekniker hjälper plus man ska programmera sig med positiva tankar .

    Mvh

  • Jarmo1234567890

    Det är vanligt hos mig jag vill äta lite men alla säger du måste äta jag kan sitta äta själv i matsal på jobbet men jag börjar skaka ändå jag vet inte varför kan inte berå på nervositet

  • Anonym (skakar)

    Ja detta är så jobbigt, har haft det sen tonåren och det går i perioder.
    Man kan ju tro att jag är alkis då jag börja skaka så, kan knappt greppa glaset, ett vinglas med smalt handtag är bara att glömma då för då spänner jag mig i kroppen så att jag antagligen tar sönder vinglaset.

    Att dricka kaffe kan vara oerhört påfrestande, blir tvungen att hålla i koppen med två händer ibland då skyller jag på att jag är kall om händerna.

    Tror helt klart det grundar sig i social fobi, eller någon form av ångest inför situationen. Ibland kan även jag vara helt avspänd och avslappnad och då är det inga problem, beror mycket på vilka man fikar eller äter med!

    Jag tror det handlar just om att kunna slappna av inför andra, det går bra med personer man känner man är på samma våglängd med.

Svar på tråden Skakar om händerna när jag äter med andra