Umgängeshelvetet

Jag valde en jättebra man till pappa åt mina barn. Misshandlande missbrukare är kanske inte direkt kända för att vara lätta att samarbeta med? Eller?

Vilket ansvar har DU gentemot barnet då? Du klagar ju bara på pappan, men hur har du försökt lösa situationen så det blir det bästa för ert barn?

Har ingen missbrukare etc som ex, däremot en som hela tiden tjatat om att HAN gör rätt och JAG motarbetar honom när det är han som ändrar fram och tillbaka, ställer in, glömmer ringa dottern när han lovat, etc.

Om det är han som missköter sig så har svårt att se att det är du som får vitesförläggande.
Hur kommer sig det ?

Hur gammalt är barnet ?

 

Jag känner många som har problem. Man måste ändå lämna ut barnet när det är umgänge och gör man inte det så kan man råka ut för vite. Barnet har rätt till umgänge även om du som mamma anser att barnet har det bäst med bara dig.

Misshandel och missbruk med barnet närvarande och finns det domar eller vad menar du?

Det hörs ju redan på tonen i trådstarten att det inte bara är pappan som skapar problem.

Nej absolut inte- men inget jag kände till tyvärr, 

Sedan får jag väl göra en rättelse vad gäller mussbruk- det var en hänvisning till något någon annan skrev med liknande situation. Det verkar ibland som pappan  har någon form av missbruksproblem på sättet han reagerar och agerar. Men vi har alltså inte varit tillsammans på på nästa tio år så jag träffar honom ju inte dagligen. Suck! Jag sprang förr benen av mig med vårt barn och följde hans märkliga nycker hit och dit. Han drev själv genom domar efter sitt huvud hur han tyckte att umgönget skulle vara- sa han i rätten. Men vi har knappt hunnit ut ur rättssalen förrän han börjar dribbla med domarna. Jag har ju då två valmöjligheter; göra som han vill för tillfället eller följa domen strikt. Det verkar vara hugget som stucket vilket jag väljer för det slutar med hämndaktioner i vilket fall som. Jag tror inte längre på snyfthistorierna om att han saknar vårt barn hit och dit för det verkar som han driver tvister enbart för att driva mig till vanvett.Det låter bekant. Jag har börjat undra om han kan få vitesföreläggande - jag får ju alltid höra att man inte kan tvinga honom till umgänge. Det värsta är ju att han försöker processa mot mig och få vitesföreläggandet utdömt. Vi har en sådan process på gång nu där jag vet att han inte dykt upp på ett halvår. Så blir jag plötsligt stämd med bland annat vitesutdömande som en del av talan. 

Ja, hur bevisar jag att han inte har kommit? Fast det kanske är han som borde plocka fram bevis för att han har gjort det. Förra gången lyckades han i.a.f. inte och det är han skitsur över.Han har nu hållit på med det här hattandet i tio år och jag tycker - eller tror- att det skadar vårt barn att tvingas infinna sig på tid och plats och han inte dyker upp. Det har vid flera tillfällen inneburit att vi fått tacka nej till annat sällskap som hade kunnat bidra till något positivt . Hen är ganska cool och har svarat att hen struntar i om pappan kommer eller inte- men jag tycker att det är grymt. Allt processande kostar ju också pengar som hade kunnat användas mer konstruktivt.

Men jag vet avd du menar- tycker att nämndemännen kunde gå tillbaka och titta på gamla domar. Fats det hjälper kanske ändå inte för de säger inget om hur de efterföljts.Det får stå för dig! Jag anser att jag efter alla dessa år har min fulla rätt att känna djup frustration över situationen. Om han känner samma sak kan han starta en egen tråd.   

 
 

När hen var liten tog han ganska ofta med hen till någon bar. Och det verkar ha blivit mer än en öl. Ett tag kom han hem till oss och hade umgänge medan jag arbetade. När jag kom hem satt han i soffan med solglasögon trots att det inte var någon sol inomhus direkt. När jag senare flyttade från den här lägenheten och städade ut, öppnade jag ett skåp där det under några plastpåsar låg en stor hög med ölburkar.

Vad gäller misshandel- han har inte misshandlar mig fysiskt. däremot frun han gifte sig med efter vår relation. Och en för mig främmande man.  

jag har ganska många gånger frågat mig om det inte finns någon personlighetsstörning i botten. Vore ju kanske också bra att få veta med tanke på vårt barn- eller lika bra att inte veta. 

Det är ju faktiskt så att om man visste vad som var fel hade man kanske kunnat göra något åt det- t.o.m. hjälpt honom. Det går liksom inte fram när jag försökt prata med honom. Den numera f,d, frun undrar ibland vilken planet han kommer ifrån.
 

Nu sitter vi alltså med en dom om umgänge. Inför ett av dessa umgängen skrev jag och frågade; "Det är dags för umgänge- kommer du?" Fick ett skitsurt svar om att vårt barn minsann kunde komma till honom om hen är intresserad. 

Hur mycket ska jag tjata och gnata och påminna om umgänget för att inte anses ha motarbetat honom? Borde inte han höra av sig till oss?

Vi har ingen dom men känner ändå igen mig. Man stressar och försöker göra det så bra som möjligt, jag förväntas ställa upp på allt, byte av dagar hit och dit, jag ska hämta barnen på hans dagar på skolan så han kan jobba osv o så får man bara skit tillbaka. Blir så trött.

Du kanske skulle behöva en dom för att få rätsida på saker. ? Eller jag vet inte. Rätten bryr sig inte om man tvingas "trolla med knäna" för att få ihop vardagen eller om man bryter ihop.

Under förutsättning att umgänget ska börja med att han hämtar barnet i ditt boende så behöver du inte göra annat än att se till att barnet finns tillgängligt att hämtas. Du behöver definitivt inte påminna honom.

Hur får man vitesföreläggande?

Mitt barns pappa fick igenom alla sina önskemål i tingsrätten men är ändå inte nöjd. Vår vårdnadstvist höll på i två år ändå tycker han att allt gick så fort att han inte hann kolla igenom vad hans advokat yrkade på.

Han vill nämligen ha mer umgänge. Och när han fått det vill han lämna tillbaka barnet lite tidigare än överenskommet och det är jag som inte samarbetar och gör att barnet hamnar i kläm.

Familjerätten anser inte att trots att pappan slagit mig vid ett par gånger och använt sig av psykisk misshandel mot min son sedan tidigare relation kan göra detta mot vårt gemensamma barn och han har inte brukat tillräckligt våld mot mig för att det ska vara olämpligt med gemensam vårdnad.

Skaffa ensam vårdnad! Han kommer alltid hålla på så här!

Om han försöker få vite för att han menar att du vägrat lämna barnen till honom på utsatt tid TROTS att det är han som inte dykt upp ens så skulle jag säga att de gånger han menar att du inte lämnat ut barnen så har detta hänt enbart för att du sett att han varit märkbart påverkad, då är det ditt föräldraansvar att INTE lämna ut barnen OAVSETT vad som är bestämt före..

Lärde mig detta på det hårda sättet, råkade ut för detta helt oskyldig bara för att mitt ex(barnets mor) ville djävlas med mig. Detta TROTS att hon vet att jag inte har missbruksproblem.
Soc applåderade henne iallafall så det funkar..